Och visst finns det i Flen en verklighet som pessimisten kan frossa i: minskande befolkning, dyster stadskärna i centralorten, tomma lägenheter, urholkat kommersiellt utbud och så vidare. Flensborna kan nog rabbla det där i sömnen. Det är också en del av problemet. En ond cirkel uppstår. De boende i kommunen fokuserar det negativa, de utflyttade tar med sig denna svartsyn och blir usla ambassadörer för Flen. Det förhindrar utveckling av idéer, kväver initiativ, förmedlar en mörk bild av Flen utåt och motverkar inflyttning och företagsetablering.

Cirkeln kan dock brytas. För ett år sedan inledde Flens kommun ett sådant arbete, där även civilsamhället involveras, som går under namnet Färdplan Flen. Målet är att utveckla kommunen och bygga dess varumärke. Det handlar till stor del om väldigt konkreta åtgärder som att förbättra bemötandet, tillgängligheten och effektiviteten i den offentliga verksamheten, om att bygga och snygga upp, om att locka företag och bli bättre arbetsgivare.

Men så finns där en mer svårgripbar del, en som handlar om självbild och signaler utåt, där utmaningen är att formulera en berättelse om vad Flen är och vill vara. Det är på många sätt en svårare uppgift och minst lika viktig. En positiv berättelse stärker sammanhållningen i och engagemanget för kommunen – och marknadsför den.

Stoff finns. Flen är en företagarkommun med betydligt högre andel egenföretagare än Gnosjö (som för övrigt också minskar i befolkning). Och trots att det sällan lyfts fram är Flen även en industrikommun, räknat i andelen anställda till och med mer industripräglad än Eskilstuna. Tillverkningsindustrin sysselsätter allt färre personer i Sverige men är inte desto mindre basen för det svenska välståndet och bör vara en källa till stolthet. Det är den i Eskilstuna. Flen bör tala med lika hög röst om sin industritradition.

Men Flens kommun är mer än så. Här finns storstadsnära landsbygd där man kan bo nära naturen, i de vackraste miljöer som finns i Sörmland och därmed i Sverige, och pendla till storstaden. Och inte bara dit. Flen ligger på pendlingsavstånd till i princip alla större städer i Mälardalen.

Industri, småföretagande, landsbygd, livskvalitet, det lilla med närhet till det stora – där är stommen till en positiv berättelse om Flen.

Sedan gäller det att vända perspektiven. Ungdomar vill lämna Flen. Är det ett problem? Ja, om normen är att människor lever hela sina liv på samma plats. Nej, om man ser det som naturligt att unga gärna ger sig iväg för att se sig omkring, gå en utbildning, göra karriär någon annanstans. En person kan växa upp i Flen, plugga i Lund, jobba i Stockholm eller för den delen New York, bilda familj och återvända till Flen, bosätta sig i ett hus på den där landsbygden, när barnen har flyttat ut sälja huset till en familj från Göteborg, köpa lägenhet i – säg – Nyköping och åldras där.

Flens orter kan inte ha allt det som en och samma person söker under alla faser i livet. Däremot finns det många människor i Sverige, och i världen, för vilka Flen passar utmärkt i den livssituation de befinner sig i just nu.

Och om Flens kommun är en så eländig plats i dag, varför väljer så många driftiga människor ändå att bo där?