Sökes: Nya spermadonatorer
Man ser inte många annonser om det. Men vill du donera sperma tas du tacksamt emot på landets universitetssjukhus.
– Vi har ett konstant behov av donatorer, säger Johannes Gudmundsson på Akademiska i Uppsala.
Relaterat
– Vi har 1,4 miljoner kronor per år att lägga på att hjälpa sörmländska par till IVF, konstgjord befruktning, berättar Mälarsjukhusets kvinnokliniks chef Bettina Ouvrier.Foto: Marie Bremberg
Fakta
Vem blir donator?
Någon utmärkande donatortyp finns inte, visar en studie som nyligen gjort.
Alla svenska donatorer som rekryterades mellan 2005 och 2008 ingick, och jämfördes med en åldersmatchad grupp svenska män.
Resultatet visade ändå en rad karaktäristiska drag hos donatorerna i jämförelse med kontrollgruppen:
Vanligaste åldersspannet är 33,8 år +/- 7.8 år.
36,5 procent har biologiska barn.
K änner generellt mindre oro, lider mindre av osäkerhet, blyghet och orkeslöshet än genomsnittet.
U ppfattar sig själva som självständiga, ansvarstagande, målinriktade, rådiga, med en god förmåga att smälta in och fungera väl bland andra människor i samhället.
Studiens slutsats: Klinikernas urvalsprocesser ger stabila, mogna och välanpassade donatorer - ett lovande resultat för framtiden.
Källa: ”Who becomes a sperm donor: personality characteristics in a national sample of identifiable donors, artikel skriven av universitetssjukhus och universitet i Linköping, Stockholm, Göteborg, Uppsala och Umeå. Publicerad i brittisk medicinsk tidskrift oktober 2011.
Donator - så funkar det i Uppsala
Den man som vill bli sperma donator måste vara mellan 25 och 50 år och frisk. Han testas mot bland annat klamydia, hiv och gulsot, och får inte bära på någon känd ärftlig sjukdom. Han intervjuas också av läkare och kurator innan han godkänns.
Den anonyme donatorn väljs utifrån partnerns utseende, kroppsform, ögon- och hårfärg.
Spermadonatorn får 500 kronor per donationstillfälle.
Jag tror att de allra flesta är eniga om att livet börjar vid befruktningen, sa hjärtläkare Stefan Pettersson på Liv-sidan förra veckan.
Men alla par som vill skaffa barn klarar inte att kicka igång ett nytt liv på egen hand.
I de fall mannen saknar spermier, en av parterna har en genetiskt överförbar, allvarlig sjukdom, eller då båda parterna är kvinnor, finns en möjlighet att få en spermadonation.
Det här är behandlingar som bara utförs på landets universitetssjukhus. Eventuella privatkliniker behöver tillstånd från Socialstyrelsen för att få göra spermadonationer.
Till Reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer varje år uppemot 50 par på remiss från landstingen i Uppland, Sörmland, Västmanland, Dalarna, Gävleborg och ibland även Värmland.
Överläkare Johannes Gudmundsson är den första att träffa dem.
– Det första som händer är att jag och en kurator samtalar med paren och gör en lämplighetsprövning.
Sedan har inte alla samma förutsättningar för vad som händer därnäst.
– Landstingens avtal med oss ser lite olika ut. Sörmland har ett sämre avtal än de flesta andra av någon anledning. Sörmländska par får två inseminationsförsök och två återföranden med provrörsbefruktning betalda. De allra flesta landstingen står för fyra inseminationer. Det kan man ha synpunkter på. Men det här är ju ingenting som hälso- och sjukvården bestämmer över, det är politiska beslut.
Ungefär hälften av de sörmländska par som får behandling i Uppsala får barn.
För tillfället har Johannes Gudmundsson 21 spermadonatorer att välja mellan när en ny familj kommer för behandling. Donatorn matchas mot partnerns utseende och färger för att barnet ska bli så likt båda föräldrarna som möjligt.
Ju fler donatorer att välja mellan desto bättre.
– Vi har annonser på vår blodgivarcentral, och så försöker vi synas i media så gott det går. Efter tv-programmen om barnlöshet som visades för inte så länge sen tänkte många till och vi fick bra rekrytering. Men vi vill alltid ha fler. Dels får inte alla som vill donera sperma.
– Och dels är det fler och fler par som kommer till oss. Efter 2005, då lagen kom om att också lesbiska par får insemineras, ger vi ungefär hälften av behandlingarna till lesbiska.
En donator får hjälpa upp till sex familjer.
– När kvoten är nådd reserveras återstående sperma till dessa familjer, för eventuella syskon.
Just nu har hela 40 donatorer, som redan gett upphov till barn, sperma nedfryst på Akademiska. Vill familjerna försöka skaffa syskon till det första barnet tinas sperma upp för nya behandlingar.
Barnet har laglig rätt att senare i livet få veta vem donatorn är, men det är sällsynt att det sker.
– Vad jag vet är det bara två barn på alla år sen lagen kom 1985, som sökt reda på donatorns identitet.
Att donatorn har egna barn är önskvärt, men inget krav. Johannes Gudmundsson uppskattar att en tredjedel av ”hans” donatorer är pappor till biologiska barn. De flesta bor i regionen runt Uppsala, och i de angränsande länen.
Inga risker med att donatorbarn och donatorns egna växer upp i samma stad? Om de träffas, blir förälskade, och vill skaffa barn?
– Sannolikheten är liten, det har räknats statistik på det där. Men ju fler donatorer desto säkrare är det ju. Och det är därför det finns begränsningar för hur många barn en donator får ge upphov till.
Reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset har ingen väntetid till donatorinsemination.
Innan sörmländska par i behov av spermie- eller äggdonation kommer till Johannes Gudmundsson besöker de kvinnokliniken på Mälarsjukhuset. Hit vänder sig alla de som försökt få barn under minst ett år, och av olika skäl inte kan bli gravida.
Fertilitetssjuksköterska Chatarina Andersson är spindeln i nätet, tar hela länets spermaprover och har ett nära samarbete med ett par privata kliniker samt Akademiska.
– Runt 100 par om året hjälper jag vidare till provrörs befruktning. Till Uppsala remitteras säg fem lesbiska och fem-sex heterosexuella par varje år.
– De allra flesta kommer sen upp och visar upp sina barn, eller skickar kort, ler Chatarina, vars arbetsrum till en fjärdedel är tapetserad med babybilder och tacksamma hälsningar.
Nästa vecka: Familjen Carlsén-Fröberg fick barn med hjälp av spermadonation.































Senaste kommentarerna:
Skrivet 8 feb 2012 09:30 tack (Ej registrerad)
"Om de träffas, blir förälskade och vill skaffa barn"
Min kompis berättade: "Eftersom jag kommer från utlandet jag kan inte lämna blod i blodcentralen" men de män som kommer från utlandet kanske kan bli spermadonator.
Skrivet 8 feb 2012 12:32 Malena (Ej registrerad)
till tack
Hällt rätt, det saknas temperament, styrka, energi och vilja i Skandinaviska folket ...
Meningar som jag hör dagligen: "Jag kan inte bli som du, hur orkar du, jag ska aldrig vara som du, hur kan du ha samma energi på morgonen och på kvällen, ..." endast vad jag vet, är min bakgrunden som kommer från Sicilien upp till Ukraina ...