Sören fanns alltid till hands
Varför? Varför? Varför?
Döden är en sak, saknaden av en vän i vardagen en annan.
Vi som var Sörens nära vänner älskade honom med en munter ömhet för hans egen skull. Han hade mycken charm som delvis kom av hans blyghet, ärlighet och brist på föreställning i sina möten med människor. Sörens livsglädje förmedlades överallt dit han nådde och hans energi, tålamod och viljeansträngning att träna sin kropp sviktade aldrig.
Rakt genom hela livet hade Sören den sällsynta förmånen att få ägna all sin tid åt det som låg hans hjärta närmast, familj, vänner, tennis, golf, trädgård och fiske.
Med en stark vilja levde Sören ett så bra liv som möjligt – och jag höll andan.
Sören var själva essensen av medkänsla för familj och vänner, allt med en stark pliktkänsla av att alltid finnas till hands – hans underbart okynniga sinne för humor gav oss som stod honom nära ständiga skratt som aldrig ville ta slut och våra möten präglades av att så snabbt som möjligt åter mötas för nya skratt och att dela innersta tankar.
Sören var en av de viktigaste personerna i mitt liv och därmed oersättlig. Att han nu lämnat mig måste jag acceptera men aldrig förstå.
Sören min älskade vän har lämnat efter sig tomrum, vägmärken och spår som aldrig kommer att suddas ut. De dagar, månader och år som jag fick tillsammans med Sören där skratten och glädjen alltid låg på lur kommer att bevaras som ett dyrbart minne.
Mina tankar går till alla i familjen Sjöberg
Kjell Borneland

















































