Det var natten till midsommar, 22 juni 1920, som Ingeborg Ylvén föddes. I ett tillfälligt hus som låg alldeles intill Vallby kyrka, eftersom det tidigare brunnit ned strax innan hon föddes. Familjen flyttade sen till Alphyddan i Sundby.

Ingeborg växte upp i en syskonskara av fem barn. En bror dog när han bara var 5 år och syster i tbc när hon var 18.

1936 började Ingeborg Ylvén sin utbildning till damfrisör. Därefter arbetade hon bland annat hos Bror Olsson på Drottninggatan i Eskilstuna. En tid hyrde hon egen stol hos Widegren. Men efter barnafödslar sade ryggen ifrån, karriären var över.

Änka tidigt

Gustav Adolf, kallad Putte, var hennes man. De gifte sig 1943, men hon blev änka redan 1972. Maken var då endast 56 år.

Ingeborg Ylvén har därför under många decennier levt ensam. Hon jobbade på Rothelius tobak för att försörja sig och hon tyckte också mycket om jobbet på dagis och lekis – som det hette på den tiden – där hon läste sagor och sjöng för barnen. Hon bytte även villan i Skogstorp mot lägenhet i Eskilstuna. Men hon var social och hade ett nätverk av kvinnliga bekanta runt sig som hon träffade regelbundet, om inte annat så för att spela kort ända fram mot småtimmarna.

För några år sedan insjuknade Ingeborg Ylvén. Hon föll ihop i hissen, en granne hittade henne. Då hade hon brutit lårbenet och drabbats av blödande magsår.

Omtyckt av barnbarnen

Hon har under de senaste åren haft hjälp av hemtjänsten. Barnen har också ställt upp. Barn som också nu när mamma är borta minns de många glada campingresorna på 1950-talet som ofta gick till Norrland.

– Mamma var även väldigt förtjust i och omtyckt av sina barnbarn, berättar Roland, en av sönerna.

Ingeborg Ylvén sörjs närmast av de tre barnen; Torbjörn, Roland och Ann-Marie, sju barnbarn och ett antal barnbarnsbarn