Generna tror hon sig veta varifrån de kommer:

– Pappa blev 93 och farmor 95, så nog har jag bra påbrå, säger hon när vi hälsar på i huset som hon byggde tillsammans med maken Stig för 27 år sedan då det var dags att trappa ned och lämna över gården till en den yngre generationen.

Paret träffades i frikyrkliga sammanhang där baptisterna var den gemensamma nämnaren.

Stig är borta sedan fem år men Viola bor kvar i den idylliskt belägna villan där hon sköter det mesta på egen hand.

– Söderut ser jag Stavsjön och österut skymtar Nedingen. Visst är det vackert här.

Huset tycker hon dock har blivit litet för stort för en person, men så länge hon orkar tänker hon bo kvar.

– Jag trivs fantastiskt bra och har dessutom en väldigt god granne alldeles bredvid. Dessutom kommer ju sönerna och hälsar på titt som tätt.

Lsä hela artikeln i fredagens papperstidning