Det är den senaste delårsrapporten, som lades fram i kommunfullmäktige under måndagen, som berättar att man gör ett överskott i barn- och utbildningsnämnden på lite drygt sex miljoner.
Ordförande Maria Ehrnfelt (M) hade hellre sett ett nollresultat, eller att man haft bättre möjligheter att fånga in balansen mellan utgifterna och inkomsterna.
– Sex miljoner kronor hade med all säkerhet kunnat göra stor nytta någons annanstans, säger hon, och pekar på att budget är svåra att beräkna även utan pandemier.
Av nämndens sex verksamheter räknar man nu med att fem verksamheter redovisar ett överskott mot vad man budgeterade från början, eller en ekonomi i balans vid årets slut. Den sjätte verksamheten handlar om gymnasiet och har sedan flera år tillbaka minussiffror på mellan en och en halv miljoner och två miljoner kronor årligen.
– Detta beror bland annat på utgifter för lärarvikarier och väldigt höga lokalkostnader, säger Maria Ehrnfelt, som dock gläder sig åt att man i detta nu har förhandlat sig till ett nytt hyresavtal där man dels lyckats sänka antalet kvadratmeter som skolan hyr av fastighetsägaren och dels förhandlat ned priset för hyran från 1 250 kronor kvadratmetern till 930 kronor.
Andra skäl till överskottet i delårsrapporten tillskrivs ökade inkomsterna från barnomsorgen och även statsbidrag. Och samtidigt lägre kostnader för Tosterö resursskola och för barnomsorg på kvällar, nätter och helger – de så kallade nattisarna – bidrar också de till att överskottet blivit så högt.
– Men på det stora taget gör hela Strängnäs kommun ett starkt resultat i år. Vilket inte betyder att vi inte måste räkna med att bli än mer effektivt i framtiden, tänka om och tänka nytt, säger Maria Ehrnfelt.
Majoriteten gör sig ändå förtjänta av kritik för felräkningen av budgeten menar oppositionen, som tycker att en liten spark i akterspegeln är på sin plats:
– Jag menar absolut inte att det gick att förutse corona, det kunde ingen se i förväg, säger Hanna Drakengren (C), som är andra vice ordförande i utbildningsnämnden.
– Men man valde att sänka grundbeloppet i skolpengen för den vanliga grundskolan till förmån för kommunens Salsa-modell, som omfördelar pengar till skolor med stor andel socioekonomiskt svaga elever.
– Med facit i hand hade de pengarna inte behövt förflyttas alls.