Få ett stopp på hoten mot folkvalda

Sverige 8 juli 2020 05:00
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Vem vill bli politiker idag? 

Förtroendevalda blir oftare utsätta för hot, trakasserier och våld på grund av sina politiska uppdrag. Enligt siffror från Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning av politiker förra året framgår det att andelen förtroendevalda som utsatts för trakasserier, hot eller våld hade ökat.

Även om det varierar mellan valår och åren däremellan, ökar andelen förtroendevalda som blivit utsatta. 2012 var det var femte förtroendevald, 2016 var fjärde och valåret 2018 över var tredje. Ofta handlar det om hot och trakasserier mot yngre kvinnor, via sociala medier, men också kontakt via telefon eller e-post är vanligt. 

Politiker bör anmäla sådana hot eller trakasserier till polis och rapportera till säkerhetsansvarig på kommun eller region. Enligt uppgifter från BRÅ är det inte alltid så. Bara en femtedel av de upplevda brotten anmäls till polisen.

Många folkvalda avstår från att anmäla för att de inte tror att leder till fällande dom. Andra anger att det ingår i arbetsbeskrivningen att utstå ett visst mått av hot, eller skadegörelse. En del uppger att hoten inte varit tillräckligt allvarliga.

Så ska det inte vara. Politiker ska utstå granskning från medier och medborgare, inte hot och våld. 

På det personliga planet kan en ökad hotbild leda till att politiker avstår från att röra sig i offentliga miljöer, eller gå på sin lokala restaurang. Men det handlar också om tillgänglighet. Hot och trakasserier kommer i huvudsak via sociala medier. Om utvecklingen fortsätter i denna riktning lär fler politiker hålla sig ifrån nätplattformer för att värna sig själva, och inte minst sina familjer, från hotelser och annat brottsligt beteende.

DN Debatt 7/7 redogör Olle Wästberg (L), ordförande i 2014 års Demokratiutredning, för det akuta behovet. Redan nästa år väntas partiernas nomineringar. Han föreslår att Sveriges kommuner ska upprätta handlingsplaner för att motverka hot och våld mot folkvalda. Också särskilda kontaktpersoner som förmedlar information och hjälper till med anmälan till polis kan vara viktigt för att stötta fritidspolitiker.

Men det är också viktigt att trycka på om att politiker och medborgare bör avstå från användandet av hatisk retorik och från att sprida material som hetsar mot politiska motståndare. Sådant eldar upp dem som hotar och skadar.

Oavsett om det handlar om förargade medborgare som fått avslag i socialnämnden eller ytterkanternas våldsverkare, ska politiker inte behöva utstå hot eller våld från dessa. Det hör inte hemma i en hälsosam demokrati.

En ökad hotbild mot politiker kan innebära att fler folkvalda avstår från uppdrag eller från att uttala sig i politiska frågor som kan uppröra. Det kan också innebär att färre väljer att engagera sig i partier eller ställa upp på partiernas vallistor. En sådan utveckling riskerar att undergräva demokratin.

Niklas Otto Olsson

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Fotboll

Lesly de Sa lämnar AFC – sportchefen jagar nyförvärv

Film

Eskilstuna filmstudios avvaktar med filmvisningar

Ekonomi, näringsliv & finans

Amazon har påbörjat lansering i Sverige

Ishockey

Luleås poängdrottning tvingas till operation

Sverige

Noa-chefen: Vittnen måste träda fram

Visa fler