Det är budgetkris i Bryssel. Få trodde att det skulle ske. Men ungerska och polska hot om att blockera EU:s flerårsbudget och återhämtningsfond är nu verklighet.
Detta är allvarligt.
Om blockaden blir långvarig riskerar EU gå in i det nya året budgetlöst. Reglerna tillåter att unionen fortsätter på en kraftigt reducerad budget som endast täcker obligatoriska utgifter. Då blir det inga pengar till exempelvis utbildning, däremot en del till jordbruket. Flerårsbudgeten kan vänta en tid till men måste godkännas enhälligt av Ministerrådet och i EU-parlamentet.
När gäller coronapengarna är det också krisigt. Många medlemsländer och europeiska sektorer ligger ekonomiskt riktigt illa till. I synnerhet medelhavsländer med stor besöksnäring har drabbats hårt. Turismen har gått i sank och arbetslösheten är hög.
Det kan nu dröja ytterligare tid innan det är möjligt att få ut bidragen och lånen. Det kommer fördröja medlemsländernas ekonomiska återhämtning och försämra många européers livssituation.
Budgetblockaden handlar om den rättsstatsmekanism som debatterats under flera år, men som ställdes på sin spets vid beslutet om återhämtningspaketet. Den mekanism som nu ligger på bordet hos Ministerrådet är en preliminär uppgörelse mellan rådet och parlamentet.
Rättstatsfunktionen ska kunna användas mot medlemsländer som bryter mot EU:s rättsstatliga principer eller hanterar EU-medel på ett olämpligt vis, till exempel vid förskingring. Pengar till landet ska då strypas. Ungerns och Polens regeringar vill inte att denna mekanism införs, och att förslaget dras tillbaka. Hur det ska gå till har de däremot inte förklarat.
Från den ungerska oppositionen höjs röster om att landets premiärminister Viktor Orbán inte bör stoppa coronapengarna. Ungerska medborgare och företag är i stort behov av det ekonomiska stödet. Från det polska näringslivet hörs samma sak. Italien och Spanien lär bli stora mottagare av återstartspengarna. Men också Ungerns och Polens ekonomier har drabbats hårt av pandemin. Hur ska de förklara för sina väljare att de stoppar de nödvändiga pengarna?
I parlamentet är stödet för mekanismen stort, och i rådet finns den kvalificerade majoritet som behövs för att göra den till lag. Många EU-parlamentariker och medlemsländer, i synnerhet nordiska länder och Nederländerna, som ville har en kraftfullare mekanism, har fått gå med på den nuvarande kompromissen. Men för regeringarna i Warszawa och Budapest är denna kompromiss inte nog.
Och nu håller länderna hela EU:s budget och coronapaket gisslan om de inte får som de vill?
I torsdags hölls ett toppmöte med EU-ländernas ledare om bland annat samordning av krisarbete och fördelning av vaccin. Men Ungern och Polens gisslanhållande av budgeten och återstartspaketet togs också upp.
På mötet förklarade Tysklands förbundskansler Angela Merkel förklarade att samtal med den polska högerregeringen och Orbánstyret fortgår. Men vilka alternativ som finns på bordet ville Merkel inte säga något om.
Uppgörelser kan göras och kunniga Brysseljurister kan säkert klura ut sätt att runda ländernas obstruktion. Är det möjligt för Ministerrådet att snabbt godkänna rättsstatsmekanismen så att Ungern och Polen inte längre har skäl att blockera budget och coronastöd?
Mekanismen är nödvändig. Några EU-länder undergräver rättsstatliga principer. I en rapport från EU-kommissionen som släpptes nyligen fick Polen kritik bland annat för politiska påtryckningar på medier. Landet fick också kritik för att ha tagit hårdare grepp om landets domstolar.
Det är en väg där Orbáns Ungern gått längre. Där har statliga medier i praktiken gjorts till propagandaorgan för regeringen och oberoende mediers arbete har försvårats. Vallagar har också ändrats till det regerande Fidesz-partiets fördel. Det finns också rapporter om förskingring av EU-pengar. Inte sällan har pengaspåren lett till Fidezs- och regeringsanknutna. Att kunna redovisa att dessa pengar inte stulits ska vara ett minimikrav.
I den rådande coronapandemin bör EU:s medlemsländer vara solidariska med varandra. Ungern och Polen saboterar inte bara för sig själva, utan också alla andra, när de försöker stoppa unionens flerårsbudget och viktiga återhämtningspengar.
Ett EU-land som åsidosätter unionens grundläggande värden, däribland rättstaten, kan helt eller delvis bli fråntagen de rättigheter som följer av att vara medlem i EU. Den processen kallas ett artikel 7-förfarande. 2017 öppnade EU-kommissionen ett sådant mot Polen. Året därpå öppnades ett mot Ungern. Båda processerna godkändes i parlamentet. Vad har det blivit av det?
Den konservativa partigruppen i EU-parlamentet, EPP, som Viktor Orbáns parti Fidesz tillhör bör idka självkritik. Fram till förra året har man varit försiktig i kritiken av den ungerska falangen. Vad har gruppen gjort för att stoppa Orbán?
Polens och Ungerns utpressningsbeteende måste få konsekvenser.
