Journalistiken ska inte springa på de lätta bollarna

Otryggheten ökar i Eskilstuna, men ökar brottsligheten?

Otryggheten ökar i Eskilstuna, men ökar brottsligheten?

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2020-06-04 20:37
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Att känslan av trygghet följer uppgång eller nedgång i kriminalitet är inte en naturlag. På nyhetsplats i EK/ST (3/6) framgår att upplevelsen av otrygghet i Eskilstuna ökar, och att kommunen placerar sig på plats 205 av 290 kommuner när det gäller upplevd otrygghet. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning är känslan av trygghet större i Vingåker, Flen och Strängnäs än i Eskilstuna.

Enligt en sammanställning från Brå anmäldes cirka 1,55 miljoner brott i Sverige 2019. Det är ungefär samma nivå som året innan. I Eskilstuna har antalet anmälda brott under hela 2000-talet pendlat mellan 13 000 och 16 000 per år, och för 2019 ligger det totala antalet anmälda brott på 14 388.

Att antalet anmälda brott förändras över tid behöver inte innebära att brotten blir fler eller färre, detta förklarar Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi. Viljan att anmäla och förändrad lagstiftning spelar stor roll. Exempel på detta kan vara sexualbrotten där bland annat metoo-kampanjen varit del i att förändra attityden till att anmäla. 

En viktig faktor som påverkar människors uppfattning av trygghet är hur medier värderar nyheter. Våld och grov kriminalitet engagerar nyhetskonsumenter. Och eftersom etablerade medier och nyhetssajter ofta är folks främsta informationskälla har dessa också ett ansvar att rapportera balanserat om detta. 

Vid användning av brottsstatistik är det viktigt att hålla tungan rätt i mun. Statistik om brott är ingen enkel vetenskap. Siffror förändras över tid, ny lagstiftning och anmälningsbenägenhet skiljer sig mellan olika brott och nya attityder påverkar antalet anmälningar. Specifika brottstyper kan också öka eller minska beroende på vilka år man väljer att jämföra.

Det journalistiska arbetet innebär att berätta om det som sker i samhället – även rån, mord och andra hemskheter. Det innebär också att rapportera om människors upplevda oro och rädsla. 

Men uppgifter ska inte bara vara korrekta utan bör redovisas på ett sätt som gör människor mer kunniga. Noggrann analys måste värderas högre än snabbhet. Medier måste berätta hur saker hänger ihop, inte bara att något har skett.