Vi som skrivit detta inlägg är engagerade i social- respektive skolpolitiken i Strängnäs. Men vi är också relativt nya Strängnäsbor, vi har båda kommit från socialt betydligt mer utsatta kommuner. Därför var de sociala problem och utmaningar vi fann i Strängnäs inte nya för oss. Vi hade sett dem förr.
Vad som däremot i någon mån förvånade var att se dem även i Strängnäs. En ”dynamisk idyll” borde vara förskonad från de problem som större städer dras med.
Men bland landets 290 kommuner är vi nummer 71 i befolkningsordning. Vi ligger med andra ord exakt på gränsen för de 25 procent största. Tyvärr kan det medföra att vi drabbas av ungefär samma slags problem med upplevd otrygghet, till följd av ungdomars strulande och våldsbrott, skadegörelse och drogmissbruk, som andra i gruppen.
Lägg därtill vad som är vardag för oss i social- samt barn- och utbildningsnämnden. Nämligen polisens rapporter om att kommuner i huvudstadsregionens närhet tyvärr utgör tillväxtmarknad för kriminella nätverk som vill fånga in nya barn och ungdomar för att vidga sin marknad.
Politiskt kan det i det läget vara frestande att ropa på lag, ordning och hårdare tag. Fler poliser, vakter och övervakningskameror. Kortsiktigt kan sådant bidra till att mildra något, men ingen ska tro annat än att det angriper symptom snarare än orsaker och på sikt i värsta fall kan bidra till att förvärra.
Den som vill skapa bestående effekter gör klokare i att arbeta med förebyggande åtgärder och tack och lov saknas inte verktyg. Drivna socialsekreterare tillsammans med aktiv elevhälsa och engagerade lärare är det särklassigt effektivaste för långsiktigt ökad trygghet. För i såväl förskolan som skolan vittnar medarbetarna att man tidigt kan förutse vilka barn som, om de lämnas utan stöd, löper störst risk att senare hamna i svårigheter.
Därför har vi i vår kommun ett intensivt samarbete mellan våra berörda nämnder. Just för att stötta dem som har till yrke att arbeta med barn och unga att göra så stor skillnad de bara kan. Stärka skolans möjlighet att vara skola och föräldrars att vara föräldrar.
Detta är själva motsatsen till det tunnelseende som vi politiker annars anklagas för. Därför finns goda skäl att med ökad politisk sans, eftertanke och samling fördjupa detta samarbete. Inte minst för oss moderater, vars historiska ryggmärgsreflexer i situationen gör det lättare att ropa på polisers hårdare tag än kunniga medarbetare i socialtjänst och skola, samt ökade möjligheter till effektivare arbetsformer.
Thore Berggren (M)
Ledamot i socialnämnden
Kenneth Larsson (M)
Tillträdande ordförande i barn- och utbildningsnämnden
Strängnäs