Sanktionerna mot regimen i Belarus mÄste skÀrpas

Liberalernas riksdagsledamot Maria Nilsson och EU-parlamentariker Karin Karlsbro vill att EU inför tuffare sanktioner riktade mot Aleksandr Lukasjenkos regim i Belarus.

Liberalernas riksdagsledamot Maria Nilsson och EU-parlamentariker Karin Karlsbro vill att EU inför tuffare sanktioner riktade mot Aleksandr Lukasjenkos regim i Belarus.

Foto: Alexander Zemlianichenko

Debatt2020-07-09 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Inför presidentvalet i Belarus den 9 augusti sitter de frĂ€msta utmanarna till den diktatoriska president Aleksandr Lukasjenko i fĂ€ngelse. Den senaste veckan har över 300 personer gripits runt om i Belarus i samband med protester för fria val. Regeringen och EU har uttryckt sin oro men nu mĂ„ste ord följas av handling innan situationen förvĂ€rras. 

President Lukasjenko har suttit vid makten i 26 Är. Enligt officiella siffror fick Lukasjenko 80% av rösterna i presidentvalet 2010 och Ànnu mer orealistiska 84% i valet 2015. Valmyndigheten Àr inte oberoende och röstrÀkningen omöjlig att kontrollera, och politisk opposition Àr mycket svÄr att bedriva.

Belarus ligger enligt Democracy Index 2020 pĂ„ plats 150 av 156 lĂ€nder och enligt Press Freedom Index pĂ„ sista plats i Europa avseende yttrandefrihet. Situationen för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter Ă€r skrĂ€mmande. Coronapandemin har blottlagt Lukasjenkos vanstyre, och missnöjet i landet har ökat under vĂ„ren. Mitt i coronapandemin, trots hög virusspridning och höga dödstal, höll Lukasjenko en gigantisk militĂ€rparad till minne av segern i andra vĂ€rldskriget. Presidenten har ocksĂ„ menat att vodkadrickande, traktorkörande och bastubadande Ă€r effektiva botemedel mot corona.

Det ökade missnöjet och det stundande valet har lett till att regeringens vÄld och retorik eskalerat till en ny nivÄ som riskerar att bli vÄldsam. Om demonstrationerna fortsÀtter Àr det mycket möjligt att regeringen tar till vapen.

EU har under lĂ„ng tid riktat olika sanktioner mot Belarus; resebegrĂ€nsningar för regeringstrogna, frysning av tillgĂ„ngar för personer som utretts i samband med ouppklarade försvinnanden av oppositionspolitiker och journalister samt embargon mot vapen och utrustning som kan anvĂ€nda för förtryck. Men bevisligen mĂ„ste EU göra mer för att fĂ„ till en förĂ€ndring. 

Liberalerna har lĂ€nge föresprĂ„kat att EU inför en “Magnitskijlag” för att kunna utföra mer effektiva sanktioner mot mĂ€nniskorĂ€ttsförbrytare vĂ€rlden över. Lagen, som bygger pĂ„ en amerikansk förlaga, har fĂ„tt sitt namn frĂ„n den ryske revisorn Sergej Magnitskij som dog efter tortyr i ett ryskt fĂ€ngelse 2009. Europaparlamentet uppmanade under vĂ„ren kommissionen och medlemslĂ€nderna att ta arbetet med en sĂ„dan lag vidare.

Men vi mÄste ocksÄ markera nu, Àven innan en sÄdan lag har kommit pÄ plats. 2016 trappade EU ned sanktionerna mot Belarus, i ett försök att bÀttra relationerna. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen i landet Àr det hög tid att se över det beslutet. Eftersom utrikespolitik beslutas av medlemslÀnderna i EU uppmanar vi regeringen och Ann Linde att omedelbart föra upp frÄgan i ministerrÄdet för att skÀrpa och utvidga sanktionerna inklusive möjlighet för betydligt bredare ekonomiska sanktioner riktade mot Lukasjenkos regim. Ska Sverige och EU vara trovÀrdiga mÀnniskorÀttsaktörer, mÄste vi se till att det kostar att begrÀnsa det demokratiska utrymmet.

Maria Nilsson
Riksdagsledamot (L)

Karin Karlsbro
Ledamot av Europaparlamentet (L) och vice ordförande i delegationen till Belarus.