Ättika löser vindkraftens återvinning

Svar till Arne Lövgrens insändare "Hur bevara elsektorn fossilfri?" Publicerad 2 januari 2021.
Ett erkännande om solkraftens nytta och en pekpinne att det är fel!
Jag har inget emot lagen att det byggs nya kärnanläggningar på platser där det senast 2005 avvecklats en reaktor. Vi har nu avvecklat fyra reaktorer och kan med lagligt stöd bygga fyra nya. I Oskarshamn har avsatts 50 miljoner till förstudie. Saknas minst tre miljarder för att byggnation ska påbörjas av en ny liten kärnkraftsreaktor (SMR). Det skulle behövas sex sådana för att ersätta energin från de avvecklade reaktorerna i Oskarshamn. Det finns inga exempel på vad modellen med seriebyggda reaktorer skull kosta. Den stora frågan är om det finns intressenter som vill satsa kapital? Sol- och vind-el är billigare att nyanlägga.

Sedan är det glasfiber. Sedan länge har det tillverkats båtar i glasfiber. Återvinning har inte varit ekonomiskt lönsamt, glasfiberns kvalitet blir sämre. Nytillverkat har varit billigare. Tidigare har det varit tillåtet att skicka bladen till deponi, men ett EU-direktiv stoppar nu den möjligheten. Vinova via RISE satsar forskningsmedel på återvinning. Lovande är att använda vatten och ättikssprit som under högt tryck och temperatur fungerar som ett organiskt lösningsmedel som kan diffundera in kompositen, vilket löser de kemiska bindningarna mellan fibrer och plast löses upp.

Återbruk är bättre än återvinning. 50 meter långa konstruktioner kan till exempel användas till broar och bullerplank.
Så Lövgren kan lugnt förvissa sig om att tekniken löser problem med glasfibern. Varför skulle vi annars utbilda oss till ingenjörer!