Dödshjälpens sluttande plan

Sveriges läkarförbund verkar för god, tillgänglig och jämlik sjukvård, inklusive palliativ vård. De kan aldrig acceptera att dödshjälp blir svaret på samhällsproblem, skriver Lennart Juvel.

Sveriges läkarförbund verkar för god, tillgänglig och jämlik sjukvård, inklusive palliativ vård. De kan aldrig acceptera att dödshjälp blir svaret på samhällsproblem, skriver Lennart Juvel.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Insändare2020-08-04 05:01
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Dödshjälp kan ske genom att någon annan än patienten utför handlingen, dödshjälp där patienten själv utför den avgörande handlingen kallas för assisterat döende.

I allt fler länder har dödshjälp legaliserats, i Sverige efterfrågas en utredning. KI uppger att 34 procent av 1200 läkare var positiva till läkarassisterat självmord och 73 procent av 1200 stockholmare var  positiva. 

Studerar man ett större antal uttalanden och forskarrapporter finner man snart en mängd åsikter som leder till uppfattningen att dödshjälp aldrig kommer att kunna begränsas endast till patienter med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. 

Sveriges läkarförbund verkar för god, tillgänglig och jämlik sjukvård, inklusive palliativ vård. De kan aldrig acceptera att dödshjälp blir svaret på samhällsproblem. 

Leder dödshjälp och begränsad behandling ut på ett sluttande plan? Kommer samhällets grundläggande principer om människors lika värde och livets okränkbarhet att ruckas? Kommer en snöboll att sättas i rullning som riskerar leda till att fler och fler grupper beviljas dödshjälp – inte bara svårt sjuka, utan kanske även handikappade eller gamla och ”livströtta”?Det kanske till och med uppstår en förväntan att vissa individer ska välja att avsluta sitt liv för att de inte anses värda att leva eller mest ställer till besvär så länge de lever. (KI)

I pandemins Sverige ställs frågan vilka som ska få vård? En metod har tagits fram av en läkare som samtidigt är docent i ekonomi. Syftet är att kunna förutse återstående förväntad livslängd hos äldre och i Sörmland har skalan länge använts inom intensivvården. Skalan löper från SFS 1-9 och patienter i grupperna CFS 5-9 är inte aktuella för intensivvård.  
Socialstyrelsen kritiserar denna användning, den var inte avsedd att användas nu. Inte heller var det avsett att frångå principen om individuella läkarbedömningar.   

För oss äldre som har ett antal krämpor varav någon mycket allvarlig rubbades därmed tilltron.   

Innan man tar beslut om den drastiska handlingen att släcka liv torde alternativa metoder att hjälpa människor i en svår situation vara helt uttömda. Hippokrates mångtusenåriga läkaretik verkar vara det enda fasta att hålla sig i för att motverka ett rusande sluttande plan.