Hur berÀknar man klimatnyttan med vindkraft?

Att tillverka vindkraftverk Àr naturligtvis en belastning pÄ klimatet liksom all annan produktion av vad det vara mÄnde. Skriver Anders Nilsson.

Att tillverka vindkraftverk Àr naturligtvis en belastning pÄ klimatet liksom all annan produktion av vad det vara mÄnde. Skriver Anders Nilsson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

InsÀndare2020-05-22 05:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

AngÄende debattartikeln "Klimatsmart elektrifiering krÀver utbyggd vindkraft" publicerad den 25/4.

Charlotte Unger Larsson skriver att den stora klimatnyttan med vindkraft mÄste vÀgas in nÀr det fattas beslut om vindkraften. Dock utan att förklara pÄ vilket sÀtt klimatnyttan uppstÄr.

Att tillverka vindkraftverk Ă€r naturligtvis en belastning pĂ„ klimatet liksom all annan produktion av vad det vara mĂ„nde. LikasĂ„ byggandet av vĂ€gar till platsen för uppförandet, som tĂ„l de enorma transporterna. Vidare 550 m3 betong/ verk (som vi av klimatskĂ€l vill minska anvĂ€ndningen av) till fundamentet plus en ansenlig mĂ€ngd armeringsjĂ€rn.

 LĂ€gg dĂ€rtill nedmontering efter 15 Ă„r vilket Ă€r den genomsnittliga livslĂ€ngden enligt Svensk Vindenergi.

 Klimatnytta kan först uppstĂ„ nĂ€r den producerade elen ersĂ€tter annan produktion med sĂ€mre klimatprestanda. Vindkraftens utslĂ€pp per producerad Kwh ur ett livscykelperspektiv ligger nĂ„got högre Ă€n snittet för svenskproducerad el. (Vattenfall)

Eftersom vi inte har nĂ„gra kolkraftverk i Sverige mĂ„ste elen exporteras till land som har kolkraft i elmixen. Det nĂ€rmast belĂ€gna kolkraftverket ligger i Finland dit vĂ„r huvudsakliga export gĂ„r. NĂ€r, efter kraftiga förseningar, kĂ€rnkraftverket i Olkiluoto kommer i drift kommer hĂ€lften av exporten till Finland att gĂ„ förlorad.

Jag skulle vara tacksam för information om hur man pÄ Svensk Vindkraft berÀknar klimatnyttan med att bygga ut vindkraften i Sverige.