Tvivelaktig kohandel mellan EU och Turkiet

Under söndagens extrainsatta toppmöte mellan EU och Turkiet bekräftades huvuddragen i den plan vars hela syfte är att färre flyktingar ska anlända till EU.

1 december 2015 04:00

Turkiet lovar bland annat att stärka sin kust- och gränsbevakning, att trappa upp insatserna mot flyktingsmugglare och att samarbeta med EU i avvisandet av personer som inte bedöms ha asylskäl. Vidare ska Turkiet erbjuda bättre möjligheter för flyktingar som befinner sig i landet att exempelvis gå i skola och delta på arbetsmarknaden.

I utbyte lovar EU, i ett första skede, tre miljarder euro i extra stöd till Turkiet. Det motsvarar cirka 28 miljarder kronor. Vidare ska förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap återupptas och visumfritt resande till EU för turkiska medborgare möjliggöras. Målet är att den senare punkten ska vara på plats i oktober 2016.

Det finns flera allvarliga problem med den här typen av kohandel med Turkiet.

För det första utgör den ett sätt för EU att söka fly sitt humanitära ansvar genom att lassa över detsamma på grannen. Det betydligt rikare EU, med över 500 miljoner invånare, har hittills endast tagit emot en halv miljon syriska flyktingar, medan över två miljoner syrier befinner sig i Turkiet. Turkiet har en befolkning på 75 miljoner.

För det andra finns stora risker med planen, kopplade till bland annat effekterna av hårdare turkisk gränsbevakning och att flyktingar riskerar fastna i en hopplös situation i turkiska flyktingläger.

I en rapport från Amnesty International konstateras att flera fall finns dokumenterade där flyktingar på väg till EU har tvingats tillbaka till Syrien och Irak, efter att ha stoppats av turkiska myndigheter. Vidare är människorättsorganisationen kritisk mot att den nu aktuella planen inte innefattar några konkreta åtaganden från EU:s sida för omfördelning av flyktingar från Turkiet, samt skapandet av lagliga vägar in i EU.

För det tredje riskerar EU:s flört med Turkiet att bidra till att urskulda president Erdogans metoder att styra.

Under Erdogans ledning har Turkiet sedan 2012 tydligt rört sig i mer auktoritär riktning. Fredliga demonstrationer har slagits ned med våld. Hundratals poliser, åklagare och domare har rensats ut. Journalister och fackföreningsledare har fängslats, medan regeringskritiska medier har tystats. Vapenvilan med den terrorstämplade, kurdiska PKK-gerillan har brutits av politiska skäl.

I söndagens Agenda på SVT menade Turkietkännaren Halil Karaveli att den turkiska regimen nu har fått bekräftat från EU att: "Du kan göra vad du vill – du kan kasta journalister och chefredaktörer i fängelse, du kan förtrycka kurderna och du får ingen bestraffning för detta, du får tvärtom en belöning." Karaveli drar därför slutsatsen att EU, genom samarbetsplanen med Turkiet i flyktingfrågan, har "sålt ut sin själ."

Det är hårda ord, men samtidigt är det svårt att se ansträngningarna för att vinna Erdogans gillande på något annat vis.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!