Fallande skolresultat är inte invandringens fel

Sedan Pisa-chocken för snart tre år sedan har Sverige försökt hitta en förklaring till de undermåliga resultaten.

16 mars 2016 05:00

Undan för undan har tes efter tes testats och förkastats, som att den nedåtgående kurvan skulle bero på att de svenska eleverna var omotiverade, provtrötta eller inte förstod frågorna.

I måndags föll ännu en teori. I rapporten "Invandringens betydelse för skolresultaten" visade Skolverket att de fallande resultaten inte främst beror på invandringen heller. Den ökande andelen elever med utländsk bakgrund förklarar bara 22 procent av nedgången i läsförståelse, 25 procent i naturvetenskap och 15 procent i matematik sedan 2006. Det är visserligen en del, men långt ifrån tillräckligt för att svensk grundskola i övrigt ska kunna klassas som välmående.

I stället är förklaringen ganska enkel: Den fallande kurvan beror på att svenska elever i allmänhet lär sig för lite i grundskolan. Kunskapsbristerna visar sig sedan även på gymnasiet och på universiteten. Förutom att det är trist att barn och ungdomar hindras från att nå sin fulla potential, är utvecklingen ohållbar för en liten kunskapsintensiv nation med höga löner. Om vi ska konkurrera med kunskap måste vi helt enkelt ha kunskap att konkurrera med – och här finns inga genvägar.

Svensk skola står och faller med tillgången till kompetenta lärare och om vi vill att de bäst lämpade studenterna ska välja lärarutbildningen måste vi låta lärarna fokusera på undervisning, erbjuda karriärmöjligheter och visa att vi respekterar deras profession. På sikt kommer det att ge läraryrket en välförtjänt statushöjning, vilket i sin tur kommer att ge Sveriges cirka en miljon grundskoleelever den utbildning de förtjänar.

Men det finns även andra faktorer som spelar in. På seminariet "Skolresultaten sjunker – vem vet varför?", som Institutet för näringslivsforskning arrangerade i slutet av förra året, fastslogs exempelvis att stora portioner av eget arbete, och mindre lärarledd undervisning, sällan leder till någonting gott. Det är heller inte självklart att barnen lär sig mer bara för att de trivs, vilket svenska elever gör i betydligt större utsträckning än tonåringar i många högpresterande länder. Detta eftersom svåra utmaningar och hårt jobb helt enkelt inte alltid är kul. I alla fall inte förrän efteråt.

Dessutom räcker inte alliansregeringens förändring av betygssystemet för att komma till rätta med betygsinflationen. Därför bör utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) låta de nationella proven börja rättas externt, varefter skolans genomsnittliga slutbetyg inte får avvika från provresultaten. Kombinerat med att Skolinspektionen ges i uppdrag att betygsätta alla skolor enligt tydliga kriterier, öppnar det upp för en stabil modell där skolor på allvar kan börja konkurrera med kvalitet.

Det kommer att gynna alla elever. Oavsett om de är födda i Sverige eller utomlands.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Redaktion: Ledare