Ja, visst var Margot Wallström oskyldig

Åklagarmyndighetens utredning av den ogrundade mutanklagelsen mot utrikesminister Margot Wallström (S) är slut. Det som med lätthet kunde inses från start i januari blev också resultatet.

25 maj 2016 04:00

Det stod klart från början att det var långsökt och skruvat att framställa ministerns hyreskontrakt, hos ett bolag ägt av förbunden Byggnads och Kommunal, som något slags otillbörlig förmån som skulle påverka hennes tjänsteutövning som statsråd. Att få hyra denna möblerade lägenhet utan besittningsskydd var ingen överföring av ekonomiska värden som Margot Wallström skulle ha kunnat omsätta i reavinster på huvudstadens överhettade marknad.

Och hur skulle man kunnat hävda att det mycket begränsade ekonomiska mellanhavandet mellan ministern och fackförbundets bolag skulle leda till att utrikesministern i sitt statsrådsämbete skulle vara i ett sådant beroende att utrikespolitiken, eller något annat, skulle användas för gentjänster till Kommunal? En del av Stockholmsjournalistiken, inte minst i stora etermedier och kvällspress, har lätt att förlora fattningen och glömma eftertanke och proportioner då en innerstadslägenhet är med i bilden.

Här i vår tidning hade vi rätt. Urspårningen av drevet mot Kommunal, till en inbillad muthistoria med utrikesministern, avfärdade vi på goda grunder och med eftertryck redan i vår huvudledare den 19 januari.

Det kan undras över varför en sådan sak skulle behöva ta fyra månader att utreda. Har även rättsväsendet låtit sig påverkas av publicitetens omfattning och högljuddhet? Det är i så fall inte något prov på saklig myndighetsutövning. En möjlighet som Ekot i radion hade uppsnappat i går är att utredningen förlängdes av diverse politiskt motiverade tips som drog med sig merarbete innan de visade sig ohållbara.

Hur som helst har det varit ett fall där totalt ohållbara brottsanklagelser mot ett statsråd idisslats i delar av Stockholmsmedierna under veckor och månader, utan mycket tecken på kritisk distans. Det finns en påfallande och ledsam likhet med ett motsvarande listande i bland annat tv av brottsbalksbrott då Mona Sahlin eliminerades som statsministerkandidat 1995. Även då slutade åklagarutredning med att alltihop avskrevs som klart ogrundat.

Dessa Stockholmsredaktioner, särskilt i radio och tv, har ett flockbeteende, trots sina stora ekonomiska och personella resurser. Men även denna gång kunde våra läsare, som har en prenumererad morgontidning, få en riktig bedömning av frågan redan från början.

Margot Wallström är alltså oskyldig, men det är inte bara en del Stockholmsredaktioner som har skäl till självrannsakan. Detsamma gäller det så kallade "Institutet mot mutor", en organisation vars huvuduppgift är att motverka mutkultur i näringsliv och förvaltning. Dess "generalsekreterare" Helena Sundén underblåste med en serie vaga, antydande uttalanden drevet – och satte press på åklagarna.

Å andra sidan kan konstateras att riksdagspartiernas ledningar, med ett undantag, bevarat sinnet för vett och proportioner och inte nedlåtit sig till att spela med i ett drev som de måste ha insett skulle sluta så som nu skett.

Undantaget var, ej oväntat, Moderaterna genom partisekreteraren Tomas Tobé, som med ett halt och insinuant uttalande om "beroendeställning" påverkade sitt eget anseende – däremot inte utrikesministerns.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!