Gymnasieskolans övergång till fjärrundervisning har fungerat rätt bra. Digitala lösningar har hittats. Lärare har delat erfarenheter med varandra för att underlätta och förbättra undervisningen.
Men trots många skolors insatser har fjärrstudierna också negativa följder. Det är en av slutsatserna man kan dra av DN:s reportage om några gymnasielevers erfarenheter av distansstudier (5/4).
Ungdomarna vittnar om svårigheter att koncentrera sig och motivationsbrist. Uppgifter som skulle lämnats in samlas på hög och det är svårt att hänga med i skoltempot. Eleverna berättar också hur mycket de saknar sina klasskamrater. Detta är svårigheter som tidigare uppmärksammats av Skolinspektionen. Då har det också handlat om försämrad psykisk hälsa, ensamhetskänslor, mycket oro för smitta och försämrade skolresultat.
Barn och unga som redan innan pandemin hade svårt med studierna har drabbats särskilt. Men också elever som tidigare klarat sig rätt bra i skolan halkar efter, tappar rutiner och har svårt att få studiero.
Vissa klarar sig bättre än andra. Bland annat får vi läsa om Noa som testade olika ställen att plugga på. Till exempel tog han med sig klappstol och studiematerial till en sjö när det var fint väder.
Men inte alla har sådana förutsättningar. Vissa barn kan behöva trängas på litet utrymme med andra familjemedlemmar som också är hemma. Ofta saknas det arbetsytor. I en del fall måste barnen tillbringa mer tid tillsammans med hotfulla, kontrollerande eller våldsamma föräldrar. De förlorar den frizon som skolan annars utgör. Debattörer som kräver hårda nedstängningar av skolor behöver fundera noggrant över sådana konsekvenser.
Distansstudierna ställer också höga krav på skolan. Lärare kan ha svårt att upptäcka hur väl eleverna följer med på lektionerna. Mer och noggrann uppföljning kan därför behövas. Samma bekymmer kan elevhälsan ha när det gäller att hitta elever vars psykiska hälsa vacklar.
Något vissa skolor gör är att följa upp elevers frånvaro omgående. Information om vilka stöd som finns att få av lärare och elevhälsa kan också göra en del. Erbjudanden att emellanåt få plugga i mindre grupper i skolans lokaler kan var en sådan lösning.
Det är begripligt att Folkhälsomyndigheten inte förlängde sina nationella rekommendationer om distansstudier för gymnasiet, som gick ut förra veckan. Myndigheten bedömer att nackdelarna för eleverna är stora och att undervisning i skolan är bäst för elevernas hälsa och kunskapsinhämtning.
Men det betyder inte att det är fritt fram att hur som helst öppna upp och gå tillbaka till klassrumsundervisning. Smittspridningen är stor och ökar på de flesta håll i Sverige, däribland i Sörmland, vilket gick att läsa om i onsdagens tidning.
När smittspridningen väl minskar igen är det viktigt att ungdomarna mer och mer kan återvända till gymnasiet. Sörmland är ännu inte där.