Covid 19-epidemin har tydliggjort bristerna i äldreomsorgen även om det finns kvalitetsskillnader beroende på var i Sverige man bor. Bristen på skyddsmaterial för hemtjänst- och vårdpersonal i kombination med den stora personalomsättningen har medfört att många äldre smittats i sin bostad. Personalens situation och villkor speglar synen på hur de äldre tas omhand.
Det räcker inte med applåder och tillfällig hjältestatus för att förbättra situationen för vårdpersonalen inom äldreomsorgen! Gärna en permanent hjältestatus men först skäliga löner och rimliga arbetsvillkor.
Sedan millennieskiftet har antalet äldreboendeplatser minskat från 118 000 till 82 000. Under samma tidsperiod har antalet äldre från 80 år och uppåt ökat med 37 000 personer eller 8 procent. Enligt SCB kommer antalet personer 80 år och äldre att öka de kommande 10 åren med närmare 50 procent. År 2029, det år då de sista fyrtiotalisterna fyller 80 år, kommer antalet svenskar över 80 år att uppgå till cirka 800 000 och antalet 100 åringar har ökat till 3 300.
Den minskning av antalet äldreboendeplatser som har skett de senaste 20 åren har fortgått trots mångårigt statligt stöd till byggande av äldreboenden. De investeringsstöd som finns i dag är uppenbarligen verkningslösa.
För att i dag beviljas plats på ett särskilt boende måste den sökande ha ett större behov än tidigare. Med en allt snävare behovsprövning som underlag kan hävdas att det saknas efterfrågan på äldreboendeplatser. Resultatet blir att hemtjänstpersonal och anhöriga får vårda allt sjukare personer i hemmet.
Samtidigt med att antalet platser på äldreboenden minskat har hemtjänsten försämrats kraftigt. På 80-talet besökte de anställda i hemtjänsten i snitt fyra personer per dag. I dag besöker de 12-20 personer per dag. Det är svårt att tolka detta på annat sätt än att vården och omsorgen om de äldre har försämrats. Det är uppenbart att äldreomsorgen saknar ett starkt lagstöd och därför riskerar att nedprioriteras av kommunerna när kostnaderna ökar. Läget inom äldreomsorgen kommer att bli än värre när antalet 80-åringar i Sverige år 2029 närmar sig 800 000.
En särskild äldreomsorgslag utformad som en rättighetslagstiftning skulle stärka de äldres rättigheter och ge förutsättningar för en nödvändig utveckling och kvalitetshöjning av vården av de gamla. En utgångspunkt för lagstiftaren måste vara att de mest utsatta och sköra ska garanteras en god service, ett bra omhändertagande och inflytande över insatserna.
Peter Hellsten
Strängnäs