Det som kommer fram frĂ„n Jansson efter 5,5 Ă„r av tystnad synliggör den förenklade uppfattning politiken har, vilket var en del av min poĂ€ng. Det som jag hört i slutna rum och korridorer frĂ„n politiken har nu offentliggjorts och uppvisar en avog och okunnig instĂ€llning till arkitekturens och stadsbyggandets möjlighet och kunskap. Jansson förminskar Ă€mnet till orealistiska förvĂ€ntningar, âfint Ă„ fultâ, dyrt och billigt, demokratiskt â odemokratiskt. Det Ă€r ett politiskt trick att polarisera och förminska bĂ„de mig och den kritik jag framför vilket Ă€r signifikativt för kommunen â att den inte har fel eller inte vill lĂ€ra.
Att ha en nyckelroll som stadsarkitekt som enligt beskrivning bl.a. innebar att vara ytterst ansvarig för de arkitektoniska bedömningar Ă€r motsĂ€gelsefullt i en organisation som Ă€r den mest hierarkiska kommun jag jobbat i. Med chefer, mellanchefer, teamledare och handlĂ€ggare och i projekten projektledare, styrgrupper, politiska styrgrupper, arbetsgrupper och sponsorer som alla har mandat i arbetslinjen blir det svĂ„rt att nĂ„ fram. De flesta har inte en lika fri roll som jag har, mĂ„nga ska producera. Mitt uppdrag förutom att ocksĂ„ producera gĂ„r pĂ„ tvĂ€rs och jag jobbar frĂ„n ax till limpa. Jag ser, upplever och hör saker frĂ„n möten, enheter, förvaltningarna och mitt jobb blir överlĂ€mningar och att inte tappa âden röda trĂ„denâ. TyvĂ€rr finns det inget mandat eller system för det förvaltningsövergripande jobbet och inte heller stort intresse att lĂ€ra av de insikter jag fĂ„tt och förmedlat. Det Ă€r inte en organisation byggd för staden kvaliteter eller kunskapsförmedling utan ett styrsystem för kommunens politiker.
I ekonomiska termer skulle stadsarkitekten kanske vara en controller som kollar siffrorna och Àndrar vid avvikelser. Skillnaden i Eskilstuna Àr att man inte behöver Àndra de avvikelser stadsarkitekten ser.
Men det handlar inte om att jag ska ha veto men det borde betyda nĂ„got pĂ„ riktigt att det finns en erfaren stadsarkitekt. Det Ă€r ohĂ„llbart om jag mĂ„ste argumentera för att vara med, jobba i motvind, att övertyga eller övertrumfa med argument och avhandlingar varje gĂ„ng jag har förslag pĂ„ förbĂ€ttringar. Jag var aldrig en sjĂ€lvklar spelare utan en slags intern avart mot linjeorganisation och beslutshierarkin. Om man vĂ€nder pĂ„ det sĂ„ har man nu gett veto till mĂ„nga âicke arkitekterâ via delegationsordningen. FrĂ„gan Ă€r om det Ă€r att föredra Ă€n utbildade inom arkitektur för vackra stadsmiljöer?
Det har aldrig handlat om fint och fult utan om kvaliteter i vÄra stadsmiljöer som ska ge hÄllbara byggnader och strukturer i mer Àn 100 Är dÀr skönhet Àr viktigt. Jag vet av erfarenhet att det sÀllan Àr byggaren(föredömliga byggare finns ocksÄ)som vill staden vÀl förutom sin egen kalkyl och projekt. HÀr mÄste man sÀga ifrÄn och spÀnna bÄgen för att i bÀsta fall nÄ halvvÀgs.
En liknelse man kan anvÀnda Àr att man sÀtter inte en sjuksköterska pÄ ett lÀkarjobb. Man respekterar varandra men man har olika roller och mandat att anvÀnda. PÄ stadsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret verkar ibland en sjuksköterska kunna vara lÀkare och vice versa, kanske det kan kallas mÄngfald och demokrati men frÄgan Àr hur patienten, alltsÄ staden kommer mÄ?
Pengarna
âLĂ€tt att ha visioner nĂ€r nĂ„gon annan betalarâ och âegenmĂ€ktigt mandat över andras pengarâ Ă€r politiska överdrifter och grodor som oftast kommer frĂ„n gammelbyggare av den Ă€ldre skolan samt tydligen en del nutida politiker. Jag har mĂ„nga exempel pĂ„ nĂ€r verkligt kostnadsdrivande processer sker utan min pĂ„verkan, jag tar upp ett par:
Politiken för Kfast vÀljer att sÀlja mark i SkogsÀngen inom ett pÄgÄende planarbete. I samma projekt tolkar fastighets- och exploateringskontoret att man mÄste fÄ plats med en gigantisk förskola för 240 barn i en konceptbyggnad som inte Àr anpassad för platsen eller dess omgivning. Möjligheterna för en bra detaljplan försvÄras extremt vilket genererar hundratals externa och interna timmar för att ro planarbetet i hamn vilket fortfarande inte fÀrdigt pga av nya externa omstÀndigheter.
I ett annat exempel ville Kfast inte bygga sÄ mÄnga lÀgenheter som möjliggörs i detaljplanen pÄ bÀsta lÀget i stan. Jag pÄpekade detta, liksom andra aspekter i deras bygglov som man inte lyssnade pÄ. Det visade sig senare att man inte kunde fÄ ihop kalkylen och ville dÀrmed rita om hela projektet och utnyttja all byggrÀtt.
En sak som försvÄrar och fördyrar Àr att k-fast och foex inte har tillrÀcklig arkitektur- och stadsbyggnadskunskap samt tror sig stÄ över stadsbyggnadsförvaltningen eftersom de sitter nÀrmre Jansson. SÄ den viktigaste insatsen för en kostnads- och tidseffektiv samt estetisk hÄllbar framtid Àr om dessa tvÄ blir mer jÀmbördiga med stadsbyggnadsförvaltningen samt respekterar varandra. Men för att detta ska ske mÄste den politiska ledningen vakna upp frÄn en förÄldrad och förenklad uppfattning kring vad arkitektur- och stadsbyggnadsprocess samt dess organisation Àr för att ge det bÀsta till Eskilstuna.