Regeringen misslyckades med sitt bredbandsmål för 2020. Av de 95 procent som skulle ha tillgång till snabbt bredband var det till slut endast 87 procent som fick möjligheten. Och läser man Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning framträder en ännu mörkare bild. På Södermanlands landsbygd har endast 54 procent snabbt bredband. Siffra efter siffra i kartläggningen visar alla samma sak – landsbygden har blivit ett digitalt b-lag. 

Men vi ville veta mer. Vi har därför skrivit en rapport där vi undersökte möjligheterna framöver. Beräkningarna visade att Södermanlands landsbygd aldrig kommer nå regeringens bredbandsmål om inte kraftfulla åtgärder görs. 

För det första behövs investeringar i form av stödmedel, vilket i sin tur skapar förutsättningar för marknadsaktörer att fortsätta satsa miljardbelopp. Enligt Post- och telestyrelsens uppföljning av regeringens bredbandsstrategi drog två av tre av de största aktörerna ner sina investeringar. Telia minskade med 24 procent och stadsnäten med ungefär lika mycket. Den tredje, IP-Only, ökade förvisso investeringen och byggde mer än någonsin men även här syns allt svårare utmaningar i många områden. Om stödmedelsnivåerna ökar kan dessa marknadsaktörer investera mer. Nu krävs samarbete. Både marknadsaktören och politikern måste ta sitt ansvar för att vi någonsin ska nå regeringens eget bredbandsmål och uppfylla deras strategi om hållbar utveckling i hela landet. 

För det andra måste vi se på stödmedel för vad det egentligen är – en investering som kommer betalas mångfalt tillbaka. Förutom tillgång till framtidens samhällsservice visar beräkningar att bredbandsutbyggnaden skapar tiotusentals arbeten samtidigt som skatteintäkterna ökar. Stödmedel till fiberutbyggnaden är en plusaffär hur man än räknar.

För det tredje måste vi förändra vår syn på infrastruktur och göra prioriteringar utifrån dagens och morgondagens krav. När man läser om regeringens olika miljardsatsningar kan man inte undgå att undra om regeringen i själva verket har en gammaldags syn på infrastruktur. I ena stunden ger man 799 miljarder till vägar för att i nästa göra en ”storsatsning” om 2,85 miljarder på en bredbandsutbyggnad som redan i dag är en samhällsviktig infrastruktur och ännu mer så i framtiden. Ledsen, men detta känns inte 2021, regeringen. 

Oavsett hur man ser på saken kan man inte komma från att bredbandsutbyggnaden är en överlevnadsfråga för landsbygden. Vi vägrar medverka till att bostadsadressen bestämmer vilka möjligheter man har.

Terese Bengard
Verksamhetschef, riksorganisationen Hela Sverige ska Leva

Fredrik Borg
Affärsområdeschef konsument, IP-Only