Coronapandemin har under 2020 varit en enorm utmaning för FN och dess medlemsländer. Allt pekar på att pandemin kommer att påverka hela världen även under det kommande året – och sannolikt längre än så.
Pandemin är inte bara en hälsokris, utan också en humanitär kris och en utvecklingskris. Att WFP nyligen tilldelades Nobels fredspris sätter ljus på den ökande hungern – som i sin tur leder till oro, konflikt och i värsta fall krig. Årtionden av framsteg går tillbaka. Behoven ökar dramatiskt samtidigt som den globala ekonomin krymper och många rika länder ser om sitt eget hus. Det riskerar sin tur att förvärra de globala klyftorna.
Världshälsoorganisationen (WHO) samordnar arbetet mot viruset och förser världen med kunskap och statistik. WHO är en del av det världsomspännande initiativet Covax som ska ge alla länder likvärdig tillgång till vaccin mot coronaviruset. De rika länderna har trots det köpt multipla doser till sina invånare vilket gör att många fattiga länder riskerar att bli utan. Det kan stå oss alla dyrt.
Allt FN-arbete – såväl politiska möten som fältinsatser – påverkas av corona. FN-året 2020 skulle ha blivit ett superår för jämställdhetsfrågorna. I stället har det blivit ett förlorat år med en lång rad inställda eller uppskjutna möten. Världens flickor och kvinnor drabbas särskilt av corona när program mot barnäktenskap och könsstympning försenas och när våldet mot kvinnor ökar som följd av isolering i hemmet. Också FN-insatser som fredsfrämjande, flyktingmottagning och minröjning måste ta hänsyn till smittrisken.
Vissa regeringar använder coronapandemin som täckmantel för att inskränka medborgares rättigheter. I Belarus, Polen, Hongkong, Thailand och på andra ställen möts demonstranter av våld. Ju längre pandemin pågår desto större är risken att auktoritära regimer drar åt snaran ytterligare. FN har gjort skarpa uttalanden mot övergreppen och medlemsländerna måste vara lika tydliga i sina fördömanden.
Under 75 år har FN-samarbetet lett till en mer säker, trygg och rättvis tillvaro för miljarder människor. Bara de senaste 30 åren har en miljard människor lyfts ur extrem fattigdom, två miljarder har fått tillgång till rent vatten och 90 procent av världens barn går i skolan.
Effektiv hantering av coronapandemin är ett stöd för det fortsatta arbetet för en bättre värld. Återuppbyggnaden måste ske med hänsyn till kraven i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. En av många nödvändiga åtgärder är att sluta stödja fossila bränslen och i stället uppmuntra förnybar energi. Att Joe Biden valts till ny president i USA är positivt för FN och det internationella samarbetet i allmänhet och för klimatfrågan i synnerhet.
En ambitiös deklaration om framtidens FN-arbete antogs av FN:s generalförsamling i september. Med fortsatt uppslutning kring det internationella samarbetet finns hopp om att besegra viruset – och att med gemensamma krafter fortsätta bygga en bättre värld för alla under 2021.
Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet