Kriget i Ukraina är en humanitär kris som skördar tiotusentals människoliv. Det blir därför anmärkningsvärt att Svensk Fågel använder kriget som ett sätt att klaga över sin framtida bristande lönsamhet. Att måla upp situationen kycklingfabrikerna befinner sig i som ett hot mot Sveriges livsmedelsförsörjning kan vara bra om du vill ha ännu mer skattefinansierade bidrag än du redan får. Men skrapar vi på ytan ser vi att det inte är en livsmedelskris på gång i Sverige, det är en foderkris.
Uppfödning av djur som äter foder baserat på grödor som människor kan äta direkt kan aldrig bidra till en säkrad matproduktion. Det spelar ingen roll att kycklingar jämfört med andra djurslag är vad Svensk fågel kallar ”effektiva foderomvandlare”. Att gå omvägen via djur gör alltid att ekvationen landar på minus. Är en del av foderinnehållet därtill importerat blir resonemanget om tryggad svensk livsmedelsförsörjning ännu svårare att följa.
Svensk Fågels kycklingar äter idag ett foder som till stor del hade kunnat förädlas till att bli livsmedel till människor. De snabbväxande turbokycklingarna som är branschstandard i Sverige kräver upp till fyra kilogram foder per kilogram kött som slaktas. Fodret innehåller soja där de globala kycklingfabrikerna är de största importörerna från ohållbart producerad soja i Sydamerika.
Det är dags att kycklingfabrikerna ställer om och blir mer långsiktigt hållbara istället för att klaga över ökade kostnader för exempelvis fossila bränslen och regnskogssoja. Det är fullständigt orimligt att lyfta djurfabriker som en lösning i en tid när världen fortfarande lider svårt i sviterna av en pandemi och när FN:s klimatpanel IPCC dessutom lyfter förekomsten av zoonoser på fler platser i världen som en säkerställd effekt av klimatförändringarna.
Förutom minskade beroenden av importfoder finns det mycket branschen kan göra. Ett steg i arbetet är att välja bort turbokycklingarna. Deras snabba tillväxt kräver högkvalitativt foder med beroende av protein från exempelvis sojabönor. Mer långsamväxande raser kan födas upp på inhemskt producerat foder, samtidigt som de uppvisar bättre hälsa och färre dör innan de hinner slaktas. Något som borde ligga i Svensk Fågels intresse.
Det finns mycket mer att göra för att komma bort från kycklingfabrikerna. En lista på konkreta och verkningsfulla åtgärder finns redan genom det internationella initiativet European Chicken Commitment. Mer än 300 företag har redan ställt högre krav än vad Svensk Fågels egen märkning idag uppfyller.
Lägg därtill att Sveriges kommuner rankar bättre tillgång på produkter från uppfödningsformer med högre djurvälfärd som en av de viktigaste faktorerna som skulle påverka dem att ställa högre djurskyddskrav än i dag. Kycklingkött från Sverige har inte tillräckligt höga djurskyddskrav för att kunna följa efterfrågan. Det är där åtgärder behövs.
Hållbar mat och hög djurvälfärd bör vara de centrala målen för all Sveriges livsmedelspolitik. Djurens Rätt anser att livsmedelssystemet måste frångå de traditionella stöden till djurfabrikerna och istället stimulera innovation i utvecklingen av växtbaserade produkter, inklusive alternativa proteiner. Investeringar inom den senare sektorn behöver uppmuntras tydligare för att gynna utveckling och innovation av nya produkter.
Här finns en möjlighet för både Svensk Fågel och sörmländska politiker att framtidssäkra på riktigt för både lantbrukare och livsmedelsförsörjning. Det är dags att blicka framåt mot en värld med ett hållbart djurskydd och där växtbaserad produktion står i centrum för att vi ska ha en hållbar livsmedelsproduktion.
Camilla Bergvall
Riksordförande för Djurens Rätt
Cecilia Mille
Sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt