Det krävs transparens och konkreta åtgärder för djuren

Vi måste höja den anmärkningsvärt låga miniminivån för hur kycklingar får behandlas i Sverige, replikerar Djurens rätts Camilla Bergvall och Anna Harenius till flera företrädare för Svensk Fågel.

Vi måste höja den anmärkningsvärt låga miniminivån för hur kycklingar får behandlas i Sverige, replikerar Djurens rätts Camilla Bergvall och Anna Harenius till flera företrädare för Svensk Fågel.

Foto: Djurens Rätt

Debatt2022-12-08 18:07
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Föreningen Svensk Fågels företrädare frågar sig vem som köper annan kyckling än den som deras medlemmar säljer (26/11). Djurens Rätt anser att en desto viktigare fråga är: hur har kycklingen – oavsett vem som säljer den – haft det under uppfödning, transport och slakt?

För både företag och offentliga aktörer efterfrågar i ag ett starkare djurskydd för kycklingarna. Men fram tills nu har det inte funnits några valmöjligheter. 99 procent av allt kycklingkött som produceras i Sverige är från turbokycklingar som trängs i stora hallar i sin egen avföring, utan någon berikning eller möjlighet att vistas utomhus. 

Valmöjligheterna i flera andra europeiska länder är de facto större, då djurskyddsmärkningar och djurvälfärdsinitiativ lett till att bättre produktionsformer fått ta marknadsandelar. 

När Upphandlingsmyndigheten i Sverige initierar möjligheter för upphandlare att ställa högre djurskyddskrav, om de själva önskar, behöver aktörer som Svensk Fågel därför hänga med – i stället för att kämpa emot. Det måste finnas möjligheter att föda upp kycklingar som inte får rörelsestörningar redan från fem veckors ålder. Och det måste finnas fler möjligheter till gott om utrymme per individ och utevistelse. Det är precis detta som initiativet European Chicken Commitment handlar om och som allt fler företag anammar i Sverige och EU.

Djurens Rätt rankas som en av Sveriges främsta expertorganisationer i just djurskydd för kycklingar. Sedan många år tillbaka har vi god dialog med företag, myndigheter och seriösa branschorganisationer för att förbättra villkoren för djuren. 

Vi utgår från att Svensk Fågel tycker det är viktigt att olika röster får höras när djurskyddsfrågor diskuteras. Tyvärr går det att läsa deras debattinlägg som att förslag på konkreta djurskyddsåtgärder inte ska tas upp till våra olika myndigheter.

Svensk Fågel nämner nämligen i sitt debattinlägg att en organisation som arbetar för vegansk kost finns med i arbetsgrupper hos myndigheter och insinuerar att det försvårar djurskyddsarbetet. Den organisationen är Djurens Rätt och med våra 50 000 medlemmar är vi stolta över att vara Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation. 

Vi har sedan 1882 arbetat nationellt och globalt för att djur ska få det bättre. Vi står alltid på djurens sida och vill därför främja den växtbaserade produktionen och konsumtionen, samtidigt som vi vill stärka djurskyddet och få ett stopp på de djurfabriker som växt fram i det tysta de senaste decennierna. 

Det är på goda grunder vi är övertygande om att allmänheten håller med oss om att det behöver finnas någon som alltid har djurens bästa i åtanke när exempelvis nya kriterier för offentlig upphandling ska tas fram.

Djurens Rätt ser gärna att livsmedelsproduktionen ökar i Sverige och vi menar att så länge det finns efterfrågan på kycklingkött behöver också djurskyddet stärkas. 

Kycklingindustrin i Sverige behöver möta upp den stora efterfrågan som finns på produktion i enlighet med European Chicken Commitment. Mot bakgrund av den senaste månadens avslöjanden om djurplågeri i svenska kycklingfabriker så torde en viss ödmjukhet finnas hos Svensk Fågel inför den egna branschens utmaningar. 

Vi måste helt enkelt höja den anmärkningsvärt låga miniminivån för hur kycklingar får behandlas i Sverige i dag. Där hoppas vi att Svensk Fågel nu visar att de menar allvar när de pratar om god djurvälfärd.

Camilla Bergvall
Riksordförande, Djurens Rätt

Anna Harenius
Sakkunnig etolog, Djurens Rätt