Riksdagens partier har i bred enighet satt ett ambitiöst mål för klimatpolitiken, för att klara målet är upprustningen av fastighetsbestånd och energisystem avgörande.
Sveriges enfamiljshus, flerbostadshus och lokaler använder drygt 20 procent av Sveriges totala energianvändning, vilket motsvarar cirka 80 terrawattimmar (TWh). Det är lika mycket som används i transportsektorn under ett år. Bara i Sörmlands bostäder användes hela 2 100 gigawattimmar (GWh) under 2019.
Den debatt som har följt på vinterns rekordhöga elpriser har till stor del handlat om hur vi kan säkra tillgången på mer energi. En minst lika stor utmaning är att svenska byggnader är alldeles för ineffektiva i sin energianvändning, vilket gör att det går mer energi än nödvändigt till fastighetsbeståndet. När läget i vårt närområde blir allt mer osäkert ställs frågan på sin spets för ett litet, importberoende land som Sverige – vad bör varje hushåll och kommun i Sörmland göra för att undvika kommande energikriser och nå målet om klimatneutralitet till 2045?
Först och främst behöver den totala energianvändningen minska kraftigt. Genom att digitalisera och energirenovera fastighetsbeståndet kan energianvändningen optimeras på ett helt nytt sätt, och därmed minska.
Regeringen har presenterat flera lovande initiativ för att driva på omställningen och upprustningen. Men trots riktade budgetsatsningar och myndighetsuppdrag går utvecklingen för långsamt. Tekniken för att digitalisera och automatisera fastighetsbestånd existerar redan i dag. Frågan är: Vad väntar vi på?
Genom att utveckla digitala plattformar för sina fastighetsbestånd skapar Sörmlands kommuner helt nya möjligheter. Att samla information på samma plats möjliggör avancerade analyser för energieffektivisering och -optimering. Det går också att bygga på ytterligare funktioner när nya behov uppstår med tiden, samtidigt som underhålls- och uppgraderingskostnader kommer att bli betydligt lägre. Det möjliggör stora besparingar, jämförbara med energieffektivisering.
Men trots vetskapen om vilka vinster man kan göra, verkar det som att steget för många kommuner i dagsläget helt enkelt är för stort. Det kräver stor beställarkompetens inom digitalisering och automatisering, och rädslan att göra fel är ofta stor. Då är det lättare att fortsätta som man redan gör. Dessutom behövs kunskap för att förvalta de upphandlade tjänsterna.
Därför behöver Sörmlands kommuner samverka med det uttalade målet att integrera sina kommunägda fastigheter i en och samma smarta infrastruktur. Till att börja med behöver man då samla fastighetsaktörers och teknikleverantörers kunskap och belysa nödvändiga regeländringar för att kunna driva det arbetet.
Sverige kan bli det ledande och goda exemplet för en grön omställning. Inom industrin står vi redo med tekniska lösningar som kan optimera energianvändningen. Vi för gärna en fortsatt dialog med framsynta kommuner som vill ta steget in i framtiden.
Andreas Finnstedt
Sverigechef Siemens Smart Infrastructure