I en replik på en ledare i Strängnäs Tidning (6/9) beskriver kommunledningen orsakerna till att kostnaderna för sporthall/simhall ökat med 50 procent: ”Att projektet ökat i ekonomisk omfattning beror på två faktorer, konjunkturläget och politiska prioriteringar utifrån de behov som en kommun i tillväxt har. Strängnäs kommun har behov av två fullstora planer i sporthallen, extra ytor i simhall, en extra rehabbassäng”. Det är två mycket kortfattade orsaker till att kostnaderna för sport- och simhallen ökar från 265 till 395 miljoner kronor.
Jag har jämfört ritningar i programhandlingen med prislappen 265 mille antagen av teknik och fritidsnämnden, med bygglovshandlingarna, alltså bygget som kostar 395 mille, för att se vilka förändringar som motiverar en sådan markant kostnadsökning.
”Behov av två fullstora planer.” Det är inte fråga om måttet 60x100m, som ryms i Mälarforum och som möjliggör att allsvenska fotbollsmatcher kan spelas utan här gäller det inomhusbanor med måttet 20x40m. Problemet är att det är samma mått som redovisas för dessa fullstora inomhusbanor i program- såväl som bygglovsritningar. Det finns alltså ingen skillnad alltså som motiverar en kostnadsökning.
Granskar vi påstådda kostnadsfördyrande skillnader för simhallen är det mer som inte stämmer om man tar fram linjalen.
”Extra ytor i simhall.” Ökning av byggvolymen är förvisso en fördyrande faktor. En jämförande mätning visar att badhusbyggnadens innermått för program- och bygglovshandlingarna är mer eller mindre identiska, cirka 3 000 kvm. Och själva hallen, där den stora bassängen ligger, är identiska i båda versionerna vad avser storlek. Inget som förklarar kostnadsökningen.
”En extra rehabbassäng” måste innebära att ytterligare en bassäng läggs till de två som återfinns i programhandlingarna. Men bygglovsritningarna har bara två småbassänger med samma mått, helt i överensstämmelse med programmets beskrivning: "Båda multibassängerna har måtten 6 x 12,5 m med höj och sänkbar mellanbotten med ett varierande vattendjup mellan 0 och 1,6 m.” Någon ytterligare småbassäng finns inte på ritningarna. Även här inga skillnader som föranleder kostnadsökningar.
Det visar sig också att antalet simbanor i stora bassängen på bygglovsritningarna har minskat från tio till åtta banor i det som nu byggs som då börjar närma sig Thomasbadet sex banor, vilket inte på något sätt torde motsvara ”de behov som en kommun i tillväxt har”.
Enligt den utredning (Förstudie Badhus, STUA, 14/11 2018) som ursprungligen utgjorde ett undermåligt beslutsunderlag att bygga nytt i Larslunda kommer även Åkersbadet att läggas ned och det blir mindre bassängyta totalt i kommunen. Förstudien saknar dessutom en jämförelse med att återbruka Thomasbadet.
Inte heller redovisas de många negativa konsekvenser som en extern lokalisering innebär vad avser ökade transporter för allmänhet och skolungdom, mer trafik på den redan bullerstörda Kilenvägen med mera.
Repliken avslutas med att "här hos oss är det ingen som duckar besvärliga frågor”. Om oss i det här fallet syftar på undertecknarna: kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M), ordföranden för teknik och fritidsnämnden Christine Blomqvist Gyllby (M), byggprojektledaren på teknik- och servicekontoret Erik Granbeck, kontorschefen på teknik- och servicekontoret Anna Werner och kommundirektören Lars Ekström eller om både ordförandena och tjänstemännen är moderater har ej framgått.
Med tanke på att liknande projekt till exempel Kirunas nya simhall, som har ökat från 400 mille till 1000 mille innan bygget ens är färdigt med We-Group och ”Doktor” Mille Örnmark i spetsen – samme person som leder arbetet i Larslunda – finns det skäl att befara att det är fler än Mille som skarvar och mörkar i det här sammanhanget.
Christer Kjörneberg
Tidigare planarkitekt och stadsarkitekt i Strängnäs