E-demokrati i StrÀngnÀs kan ge makt Ät kommuninvÄnarna

E-demokrati Àr till exempel att medborgarna bÄde lÀgger förslag och röstar pÄ nÀtet om kommunala frÄgor. Man loggar in med vanligt bank-ID.

E-demokrati Àr till exempel att medborgarna bÄde lÀgger förslag och röstar pÄ nÀtet om kommunala frÄgor. Man loggar in med vanligt bank-ID.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2022-05-26 19:06
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det behövs inga trollformler för att fĂ„ en kommun att arbeta i takt med sin samtid. Det handlar om att hĂ„lla sig till uppdraget. Vad Ă€r det dĂ„ som gör det hela sĂ„ svĂ„rt? LĂ€s Riv pyramiderna! (1985) av Jan Carlzon och Tomas Lagerström. Kom­muner kan faktiskt, precis som moderna företag, ta bort mellanskikt och lĂ„ta personal nĂ€rmast medborg­arna fĂ„ betydligt större inflytande, medan politiken stĂ„r för visionerna. 

StrĂ€ngnĂ€s kommun har problem med hieratiskt tĂ€nkande och stela arbetsformer, som kringskĂ€r med­arbetarnas initiativ och engagemang. Ta till exempel kommunens grundskolor; hur kan personal, som alla jobbar hĂ„rt och vill vĂ€l, misslyckas med att ge eleverna tillrĂ€cklig kunskap? Om lĂ€rarna ”lĂ€ngst ut” fĂ„tt bestĂ€mma mer, hade kommunen sannolikt sluppit dagens skolkris.

De ansvariga sĂ€ger att krisen beror pĂ„ att ”de fria skolorna tar alla bra elever”. Men. De kommunala skolorna hade stora problem redan innan vi hade nĂ„gra friskolor. Dessa startades ju just av det skĂ€let. Generellt saknas friskolor dĂ€r kommunala grundskolor Ă€r bra, dĂ„ drivkrafterna för friskolor dĂ€r har saknats. NĂ€r moderater och socialdemokrater tog över makten i StrĂ€ngnĂ€s kommun 2014, var andelen godkĂ€nda elever i kommunala grundskolor 5 procent sĂ€mre Ă€n riket. Deras snart Ă„tta Ă„r vid makten blev en katastrof för den kommunala skolan - endast 55 procent av eleverna klarade godkĂ€nda betyg 2021, jĂ€mfört med 74 procent i riket. (KĂ€lla: Kolada).

Kommunens arbete skall enligt vĂ„r vision utgĂ„ frĂ„n mĂ€nniskan och allas delaktighet. Otympliga hierarkier skall avvecklas och medarbetar­na ”lĂ€ngst ut” skall ges avgörande inflytande. Fungerar sĂ„dant i en kommun? JodĂ„, exempelvis Trosa jobbar sĂ„. De lyckas inte alltid, men ambitionen Ă€r glasklar. Resultatet? År efter Ă„r Ă€r de i topp pĂ„ med­borgar­inflytande, skola och företagande i Sörmland och tĂ€vlar om tĂ€tpositionen i hela landet!

Den amerikanska forskaren Elinor Ostrom har studerat tusentals ”allmĂ€nningar” och visat hur framgĂ„ngsrika de kan vara nĂ€r grĂ€srötterna styr. För det fick hon Nobelpriset i ekonomi 2009. Hemligheten Ă€r att ge mĂ€nniskor makt och skapa delaktighet. Inte göda centralisering och teknokrati – med samma recept gjorde Jan Carlzon SAS till ett av vĂ€rldens bĂ€sta flygbolag. 

StrÀngnÀspartiet driver att bland annat e-demokrati ska anvÀndas i StrÀngnÀs kommun. Det ger makt Ät kommuninvÄnarna. E-demokrati Àr till exempel att medborgarna bÄde lÀgger förslag och röstar pÄ nÀtet om kommunala frÄgor. Man loggar in med vanligt bank-ID. Politiken fÄngar dÄ lÀtt vad med­borgarna vill. StrÀngnÀspartiet lovar att bli en blÄslampa i ryggen pÄ gamla dogmer och stelt tÀnk.

VĂ„ra kommuner Ă€r kanske otidsenliga, men med rĂ€tt visioner finns möjligheter. Utmaning­en Ă€r inte kommunens medarbetare, de gör i allmĂ€nhet ett jĂ€ttebra jobb och Ă€r vĂ€rda större inflytande. Utmaningen Ă€r att rösta fram politiker med mod och visioner. 

Lars Larsson
Marie Ericsson Drotte
Bosse Konrad
Kampanjen Vi ber om 10 000 röster
StrÀngnÀs partiet