Elförsörjningen i Sörmland tjänar på utbyggd vindkraft



Om Sveriges och Sörmlands elektrifiering ska förverkligas snabbt behövs mer landbaserad vindkraft, skriver fem forskare.
Om Sveriges och Sörmlands elektrifiering ska förverkligas snabbt behövs mer landbaserad vindkraft, skriver fem forskare.

Debatt 27 juni 2023 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Behovet av mer vindkraft blir allt större och tydligare.

Svenska kraftnät anger att kan vi få underskott på el från 2027. Basindustriernas energisamarbete SKGS visar att industrins elbehov ökar mycket kraftigt till 2030 och betonar vikten av att vindkraftsutbyggnaden fortsätter.

Enligt Energimyndigheten kan elbehovet till 2035 fördubblas, och vindkraften ”har den största potentialen” att möta detta. I myndighetens nya elektrifieringsscenario ökar andelen vindkraft från 17 procent år 2021 till 49 procent av elproduktionen år 2050.

Men det senaste halvåret har regeringen försvårat för vindkraften:

1. Regeringen stoppade myndighetsförslaget att låta länsstyrelserna, i samverkan med kommunerna, identifiera lämpliga landområden för vindkraft.

2. Regeringen har sagt nej till att staten ska överför intäkterna från fastighetsskatten från vindkraft till kommunerna. Deras förslag om att företagen själva ska betala en extra ersättning till kommunerna skulle göra elproduktionen dyrare.

3.Regeringspartierna har avvisat ett utredningsförslag om att tidigarelägga kommunernas beslut och göra tillstyrkanden bindande.

4. Regeringen har frångått Energiöverenskommelsen från 2016, som M och KD stod bakom. Denna angav att anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft bör slopas, men i Tidöavtalet stoppades planerna och Svenska kraftnäts arbete med att bygga ut stamnätet i havet har därför pausats. Det gör elproduktionen dyrare.

Ebba Busch säger i Dagens Nyheter att den nya kraftproduktion som är realistisk på fem till tio års sikt är primärt vindkraft.

Därför är det förvånande att regeringen och SD i sitt program för elnät och fossilfri elproduktion inte nämner landbaserad vindkraft. 

Lösningen kan finnas i att Tidöavtalet slår fast att ”vindkraft har en viktig plats i energimixen” och att ”samtliga kraftslag [ska] ha likvärdiga spelregler”.

Detta skulle leda till en kraftigt utbyggd vindkraft, eftersom den har lägst kostnader, och på sikt kan det också leda till ny kärnkraft.

Regeringen behöver underlätta för den landbaserade vindkraften. Om inte riskerar regeringen både elektrifieringen, klimatomställningen och möjligheten för sörmlänningarna att få el till rimliga priser.

Filip Johnsson, professor i energisystem, Chalmers, programchef för forskningsprogrammet Mistra Electrification
Lisa Göransson, docent i energisystem, Chalmers
Anna Krook Riekkola, docent i energiteknik, Luleå tekniska universitet
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, Lunds universitet
Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi, Luleå tekniska universitet


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa