En statlig skola skulle få stora följder för kommunerna

Utredningen bör även titta på hur en förändrad styrning av skolan påverkar vuxenutbildningen, förskolan och socialtjänsten, den lokala demokratin och medborgarnas möjlighet till inflytande, skriver Sveriges Kommuner och Regioner.

Utredningen bör även titta på hur en förändrad styrning av skolan påverkar vuxenutbildningen, förskolan och socialtjänsten, den lokala demokratin och medborgarnas möjlighet till inflytande, skriver Sveriges Kommuner och Regioner.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Debatt2021-09-01 21:08
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu är utredningen om skolans huvudmannaskap igång och arbetar. Utredningen har fått uppgiften att ta ett stort och genomgripande grepp om skolans styrning och ledning. Inget arbete kunde väl vara viktigare. Alla vi som arbetar med skolans utveckling vill se en skola där eleverna lyckas bättre och där likvärdigheten mellan klassrum, skolor och olika huvudmän ökar. 

Vi har stort förtroende för utredaren Thomas Persson. Han har gedigen erfarenhet av skolan, och kommer inte ducka för de svåra frågorna. Flera områden har dock lämnats utanför utredarens uppdrag, däribland förskolan och vuxenutbildningen. 

Om styrningen av skolan skulle förändras innebär det att skolans personal får byta arbetsgivare. Men utredningens uppdrag handlar enbart om de offentligt drivna skolorna. Detta trots att en förändrad styrning naturligtvis påverkar alla som arbetar i skolan oavsett huvudman.

Skolan är en av kommunernas största verksamheter och förändringar i ansvaret mellan kommunerna och staten skulle påverka mycket mer än skolans kärnverksamhet. Det påverkar möjligheten att se hela barnets situation. Det krävs många saker för att ett barn ska lyckas i livet, både i skolan och utanför. Det finns i dag en röd tråd genom kommunens verksamheter – från förskolan, till grundskolan och vidare till gymnasieskolan. Här finns också socialtjänsten och kultur och fritid. Vad händer när den största komponenten bryts ut? Och vad händer med kommunerna när 45 procent av den verksamhet man ansvarar för försvinner? 

På det sättet handlar utredningen om skolans styrning också om vilken roll skolan spelar i samhället. Skolan mitt i byn, som det sammanhållande kittet i samhället. Men om besluten flyttas så att de som bor i byn inte kan påverka, vad händer då med skolan? Och vad händer med byn? Med förtroendet för samhället? Hur kan medborgarna nå de som fattar besluten? När ett förändrat huvudmannaskap för skolan analyseras och förslag på en annan styrning diskuteras kan vi inte titta isolerat på skolan och dess byggnad. Det måste föras en diskussion om vad konsekvenserna blir för samhället och vårt demokratiska system.

Vi anser att utredningen bör få tilläggsdirektiv för att också titta på konsekvenserna av en förändrad styrning av skolan för vuxenutbildningen, förskolan och socialtjänsten, och för att se hur den lokala demokratin och medborgarnas möjlighet till inflytande påverkas. Frågor om demokrati och det lokala samhällets utveckling är för viktiga för att glömmas bort. Konsekvenserna kan bli stora, inte bara för barn och elever utan för hela samhället.

Mats Gerdau
Ordförande i beredningen för utbildningsfrågor
Sveriges Kommuner och Regioner

Kenneth Handberg
Vice ordförande i beredningen för utbildningsfrågor
Sveriges Kommuner och Regioner