Om dryga fyra månader är det riksdagsval i Finland. Mycket kan ännu hända till dess – och mycket har förändrats i Finland under socialdemokraten Sanna Marins regering sedan förra valet 2019.
Som Sverige och andra grannländer har Finland drabbats av en global coronapandemi, men också påverkats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Som en följd av det beslutade Finland – i nära partnerskap med Sverige - att ansluta sig till Nato.
Statsminister Sanna Marin har i olika sammanhang tydligt markerat att Finland fortsatt stöder Ukraina, så länge de behöver omvärldens stöd: För att slå tillbaka den ryska aggressionen. Och för försvaret av demokratin och en världsordning som bygger på respekten för gemensamma spelregler och freden i Europa.
På senaste partistämman lyfte Sanna Marin fram den nordiska välfärdsstaten som ett av de mest lyckade sätten i världen att trygga friheten, välbefinnandet, arbetet och möjligheten till ett gott liv för vanliga människor. Kommande riksdagsval ”handlar om att trygga människornas välfärd och utkomst i en värld som också ibland är oberäknelig. Det handlar om nationernas men också om vardagens grundtrygghet”.
Som grundpelare i ett sådant samhälle där alla är med nämnde hon social- och hälsovårdstjänster, utbildning och försörjning både genom arbete och via socialförsäkringsskyddet.
Den genomförda social- och hälsovårdsreformen ser hon som en av regeringsperiodens största strukturella reformer. Och nu ligger värnandet av basservicen och det förebyggande arbetet i fokus efter reformen – en nödvändighet för att förbättra förutsättningarna för människors hälsa och välfärd. Särskilt har det uppstått en ”betydande vårdskuld … som en följd av coronapandemin”, liksom problem med personalbrist. Socialdemokraterna anser att här kommer ytterligare budgetmedel att behövas för att ”beta av” vårdskulden.
Vid sidan av vården och dess finansiering lyfter statsminister Marin fram utbildning och lärandet som centralt för hennes parti inför riksdagsvalet våren 2023. Flera satsningar är redan gjorda av regeringen men ytterligare insatser krävs för att förbättra livet för barn och unga. ”Finland klarar sig i den internationella konkurrensen enbart med utbildning och kontinuerligt lärande”. Och här finns mer att göra, liksom inom forskning och produktutveckling, anser Marin.
En grundskolereform behövs efter riksdagsvalet. Den ska stärka grundskolans ursprungliga målsättning – så att alla skolor har lika möjlighet till kvalitativt god inlärning av de grundläggande färdigheterna. Enligt Sanna Marin borde det vara en självklarhet att alla barn och unga får ett tillräckligt kunnande på dessa områden. Men så är det inte för alla idag.
Statsministern Marin anser också att det är av stor vikt att Finland och Europa blir mer självförsörjande med energi och ökar produktionen av ren energi. Samtidigt behövs i nuläget stöd – såsom en beslutad tillfällig sänkningen av elmomsen med 10 procent, och en höjning av reseavdraget.
Hon har sammanfattat linjen inför valet med fyra siffror: 2, 4, 60 och 80. En bestående tillväxt på två procent per år, genom ökad produktivitet och en aktiv sysselsättningspolitik.
Siffran fyra handlar om forskning utveckling och innovation – årliga satsningar på fyra procent av BNP.
60 syftar på att Finland, för att kunna hävda sig globalt, behöver ha 60 procent av befolkningen under 35 år högskoleutbildad på 2030-talet.
80 slutligen syftar på hennes partis mål att mål att höja sysselsättningsgraden i den vuxna befolkningen till 80 procent under kommande mandatperiod. Ytterligare ett mål är att hålla arbetslösheten permanent under fem procent. Båda målen behöver uppnås för att både klara välfärden och dess finansiering samt för att statens finanser ska gå ihop.
Statsministern anser att Finland behöver en atmosfär av samarbete och gemensamma tag. Luckorna i skattebasen behöver täppas igen med åtgärder mot skattesmitning. Då kan staten samla in inkomster på ett rättvist sätt utan att höja skatterna på låg- och medelinkomsttagarnas löner och pensioner.
Robert Björkenwall
Frilansjournalist