Fler naturvetare behövs men färre utbildar sig

Framtiden kräver naturvetenskaplig kompetens – men vem ska göra jobbet?

Naturvetare

Naturvetare

Foto: Anders Rörby

Debatt2024-12-28 13:35
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi behöver fler naturvetare i innovationslandet Sverige. Efterfrågan på utbildade inom naturvetenskap, teknik och matematik (STEM) har nästan tredubblats det senaste decenniet men allt färre väljer en sådan utbildning. Regeringens kommande STEM-strategi för att öka tillgången på naturvetare och ingenjörer är en kritisk investering för framtiden.

Bristen på kompetens har flera orsaker. Alla förstår inte vad en naturvetenskaplig utbildning kan leda till och för få tjejer lockas av en karriär inom STEM. Många elever tappar tidigt intresset för matematik och naturvetenskap och bristande grundkunskaper gör det svårt att klara kraven på gymnasienivå. Det är ett misslyckande för skolan.

undefined
Naturvetare

Forskning visar att kvaliteten på undervisningen spelar en avgörande roll för elevernas lärande. Det är stora skillnader mellan landets kommuner när det gäller lärarbehörighet och skolresultat. Elever riskerar att hamna på efterkälken och går i värsta fall ut skolan utan att någonsin ha haft en behörig mattelärare. 

I Södermanlands län har andelen som väljer natur på gymnasiet ökat med 12 procent sedan 2014. Även antalet elever har ökat, motsvarande fyra skolklasser i årskurs 1. Sju av tio mattelärare i både grundskolan och på gymnasiet har legitimation och behörighet. Eskilstuna ligger i topp, Vingåker i botten. 

Att Skolverket drar ner på antalet platser på naturvetenskapsprogrammet rimmar illa med samhällets behov av grön omställning, nya läkemedel och digitalisering.

undefined
Barn på naturvetenskapligt läger i Stockholm.

Nu krävs en riktad satsning så alla elever från tidig ålder får tillgång till högkvalitativ STEM-undervisning, och ett kunskapslyft för studievägledare om naturvetenskapliga utbildningar och karriärvägar. Det finns en mängd kunniga naturvetare som skulle kunna göra en insats som lärare i skolan, men det faller på att lönerna inte är konkurrenskraftiga. 

Hur kan Södermanland ta vara på den potential som finns, så fler unga går vidare till högskolan och kan bidra till att stärka Sverige som innovationsland? 

Gymnasieskolan – Andel lärare med legitimation och behörighet i matematik

Eskilstuna  73,6

Strängnäs   72,7

Flen  66,7

Katrineholm   66,7

Nyköping 58,6

Grundskolan – Andel lärare med legitimation och behörighet i matematik

Eskilstuna   76,9

Oxelösund   75,0

Nyköping  73,3

Strängnäs  73,1

Trosa  72,9

Gnesta  71,7

Katrineholm 67,1

Flen 59,2

Vingåker  58,0

Patriq Fagerstedt, ordförande fackförbundet Naturvetarna