Regeringen och Sverigedemokrater vill montera ned folkhögskolor och folkbildning. De senaste budgetarna har inneburit neddragningar på en halv miljard kronor samt uteblivet tillskott där alla andra skolformer gynnats.
Vad är det de vill montera ned?
Årligen går cirka 70 000 personer i Sverige en längre utbildning (minst 40 veckor) på folkhögskola (undantaget coronaperioden). Dessutom ett stort antal deltagare som fortbildar sig eller utvecklar kunskaper på kortkurser. Om man tittar till befolkningen gör det att under en tioårsperiod har cirka 700 000 personer genomgått en längre utbildning på folkhögskola, under 20 år cirka 1,4 miljoner. Även borträknat fleråriga utbildningar innebär det att en stor del av Sveriges vuxna befolkning någon gång har genomgått utbildning på folkhögskola.
På svenska folkhögskolor erbjuds i dag:
- yrkesutbildningar (skolassistenter, hälsa och friskvård, behandlingspedagoger, barnskötare, tolkar, miljö mm)
- kompletterande gymnasieutbildning
- eftergymnasiala kurser för intag på högskola inom estetiska ämnen
- yrkessvenska för nyanlända läkare, barnmorskor och lärare
- yrkesintroduktion för arbetslösa
- mobiliseringskurser för personer med funktionsvariationer
- utbildningar i hantverksyrken
- fortbildning inom konst, dans, musik, många på mycket hög internationell nivå
- fortbildningar inom miljö, hälsa och friskvård
- utbildningar inom bild, form och dataanimation
- utbildningar inom skrivande, kommunikation och journalistik
- utbildningar för samhällsaktiva i kyrkor, föreningsliv och politik
96 procent av alla företag i Sverige är småföretag, 40 procent av dem är företag inom handel, information-kommunikation, kultur-nöje-fritid, vård och omsorg, utbildning och annan serviceverksamhet. Vi vet att vi utbildar många av dem som väljer att starta egna företag i de här branscherna och att vi är ett viktigt nav för utvecklingen av nya företagsidéer inom nya branscher som till exempel recykling eller bild, data och spelutveckling.
Sex av tio nyanlända som gått på folkhögskola söker vidare till högre utbildning. Av dem dominerar kvinnorna som utgör 75 procent av gruppen.
Folkhögskolorna är ett viktig integrationsinstrument och det är också vi som träder in när människor behöver byta riktning i livet på grund av lågkonjunkturer, sjukdom eller yrkesskador. Vi mobiliserar människor med funktionsvariationer till ett fungerande liv och ger en plattform för att komma tillbaks efter perioder med psykisk ohälsa, missbruk eller kriminalitet.
Oerhört många människor kan vittna om att folkhögskolan är en avgörande plats i deras liv och utveckling och en utbildningsform som på riktigt bidrar till ett livslångt lärande, samhällsutveckling och tro på människors förmåga.