Förintelsekonferensen i Malmö i oktober i år behöver få en uppföljare i form av en brett upplagd folkmordskonferens. Lika väl som nazisternas övergrepp mot den judiska befolkningen lyftes fram vid konferensen i Malmö behöver andra folkmord lyftas fram för att spegla hur sanslöst hat och förvridna uppfattningar kan leda till terror och grymheter med mord på hela folkgrupper.
Att minnet av det organiserade folkmord som nazisterna gjorde sig skyldiga till mot Europas judar måste lyftas fram och hållas levande är tveklöst. Men samtidigt får nazisternas mord av omkring en halv miljon romer, det turkiska folkmordet på en miljon armenier, mordet på 800 000 tutsier i Rwanda, det i dag pågående kinesiska övergreppet mot uigurer och andra minoriteter, IS brott, Myanmars jakt på rohingyas, folkmordet i Kambodja inte förtigas.
På plats är att även den systematiska utrotningen av ursprungsbefolkningar i Afrika och Syd- och Nordamerika visas. Stalins massmord i Sovjet och minnet av 1990-talets etniska rensning i Kosovo – i hjärtat av Europa – behöver alla hållas levande som varnande exempel.
Att vid en fortsättningskonferens till mötet i Malmö systematiskt och utan förlåtande politiska sidoblickar lyfta fram folkmorden och ge offren upprättelse skulle vara ett viktigt steg framåt i strävan att i internationell gemenskap fördömma det blinda våldet. Och även om det som är historia aldrig kan göras ogjort så kan ett levande minne av konsekvenserna av folkmord och hänsynslös etnisk rensning bidra till att förhindra att nya växer fram. Att hålla minnena levande är också en viktig del för värnet av demokrati och internationell rätt i en ordning där hågkomsten av varje folkmord är lika viktig och där alla offers lidande värderas lika och alla människors lika värde är en självklarhet.
Förintelsekonferensen i Malmö var viktig som startpunkt. Den spirande antisemitism som åter börjat visa sig i delar av världen behöver bemötas med fakta. Samma skrönor om ”Sion vises protokoll” och samma vandringshistorier om en judisk världskonspiration som gjorde det möjligt för de tyska nazisterna att piska upp hat, skapa masshysteri och begå folkmord pyr fortfarande på för många håll i världen.
Hotet mot romer är påtagligt liksom hotet mot svarta i både Europa och USA. Högerextrema grupper från Qanon rörelsen i USA – som försökte storma Capitolium – till påtagligt rasistiska och främlingsfientliga politiska partier på högerkanten i såväl Sverige som i andra delar av världen levererar lögner och hatpropaganda. Allt för att skapa en stämning av ett bättre vi och ett sämre dom – något som alltid varit grunden till varje folkmord.
Genom att verkligen lyfta fram folkmorden och se till att hålla minnet levande av de krafter som drev fram dem kan vi lättare undvika nya. En väl genomförd folkmordskonferens skulle vara ett bra steg på vägen till det och till att vi kan fortsätta leva i samhällen där vi ser människan och inte ställer folkgrupp mot folkgrupp.
Robert Björkenwall
Journalist och utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli
Jaan Ungerson
Diplomerad omvärldsanalytiker