Forskning kan både spara liv och pengar i Sörmland

Forskning och utveckling har lett till nya effektiva metoder för att diagnosticera och behandla cancer, skriver flera skribenter.

Forskning och utveckling har lett till nya effektiva metoder för att diagnosticera och behandla cancer, skriver flera skribenter.

Foto: Tim Aro/TT

Debatt2023-02-26 16:16
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdom. Ny statistik från Socialstyrelsen visar på 2 169 cancerfall i Södermanlands län 2021. Ungefär var tredje person beräknas få cancer under sin livstid. 

Det som ger hopp är att forskning och utveckling har lett till nya effektiva metoder för att diagnosticera och behandla cancer, vilket framgår i stiftelsen Forska!Sveriges nya faktablad om cancer. Överlevnaden hos dem som fått cancer ökar. I början av 1980-talet levde 35 procent av männen och 46 procent av kvinnorna tio år efter att de fått en cancerdiagnos. I dag har den relativa tio-årsöverlevnaden ökat till över 70 procent för både män och kvinnor. 

Tyvärr beror möjligheten för Sveriges invånare att ta del av dessa nya metoder av var de bor. Så borde det inte vara. 

Förutsättningarna att bekämpa cancer är bäst om man hittar och behandlar den så tidigt som möjligt. Screening innebär att stora grupper av människor undersöks för att hitta en sjukdom redan innan den gett symptom, i vissa fall även förstadier till den.

I Sverige är screening för bröst- och livmoderhalscancer nationellt etablerat. Ungefär 60 procent av bröstcancerfallen i Sverige upptäcks genom screening. Regelbunden screening för livmoderhalscancer sänker risken att drabbas med cirka 90 procent. 

Sedan 2014 finns också en rekommendation från Socialstyrelsen om att screening för tjock- och ändtarmscancer ska ske för män och kvinnor i åldern 60–74 år. Dessvärre är detta ännu inte fullt utbyggt nationellt, trots att det nu är 2023.

Det skiljer flera år mellan olika delar av landet när det gäller implementering. En granskning som Cancerfonden gjorde förra året visar att programmet för tarmcancerscreening kommer att vara fullt utbyggd i hela landet först 2028. Region Sörmland ser ut att vara bland de snabbare regionerna med att bygga ut tarmcancerscreeningen. Det väntas vara genomfört till 2024.

Europeiska rådet rekommenderade redan 2003 screening för tjock- och ändtarmscancer. I andra länder, så som Storbritannien, Danmark och Nederländerna, tillämpas redan screeningen i full skala. Det är inte rimligt att ett välfärdsland som Sverige ligger efter jämförbara länder. 

Även för den mer etablerade cancerscreeningen råder olika villkor i landets regioner. Socialstyrelsen rekommenderar mammografi för kvinnor i åldern 40-74 år, med ett intervall på 18-24 månader, för att hitta bröstcancer. Alla regioner lever inte upp till detta, visar en utvärdering som Socialstyrelsen presenterade under 2022.

Att behandla människor innan en sjukdom uppstår eller är långt fortskriden har många fördelar. Det räddar inte bara liv och minskar lidande. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det positivt att belastningen på sjukvården minskar och att människor snabbare kan återgå till arbete och bidra till samhället. 

Resultatet av den medicinska forskning och utveckling som sker behöver komma alla invånare till del. Chansen att få tidig diagnos och därmed öka möjligheten till att överleva allvarlig sjukdom i Sverige får inte bero på var i landet man bor. Jämlik vård borde vara en självklarhet. 

Hälso- och sjukvården bedrivs primärt av landets 21 regioner. Likväl har staten ett stort ansvar för vården och befolkningens hälsa. 

Staten behöver ställa tydliga krav på politikerna i Region Sörmland att implementera ny kunskap och kostnadseffektiva metoder inom vården, i rätt omfattning enligt nationella riktlinjer. 

Motsatsen, att slösa bort liv och gemensamma resurser, är inte försvarbart.

Anna Nilsson Vindefjärd
Generalsekreterare Forska!Sverige

Margareta Haag
Ordförande Nätverket mot cancer

Anna Martling
Överläkare Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset och professor i kirurgi, Karolinska Institutet 

Tobias Alfvén
Barnläkare Södersjukhuset, professor Karolinska institutet och ordförande för Svenska läkaresällskapet

Jonas Ålebring
Medicinsk direktör Pfizer Sverige