”Nej, det blir ingen ny kärnkraft”. Det beskedet gav tyska Uniper, som äger Barsebäck kraft, på frågan om bolaget planerar ny kärnkraft i Sverige.
Detta visar att kärnkraften inte är en snabb lösning på energisituationen. Nu måste politiken tänka brett och fokusera på fler lösningar som kan öka svensk energiproduktion.
Strax efter valet lämnade Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) över ett energipaket till den nya regeringen. Här fanns en rad lösningar och förslag som skulle ge Sverige ny och fossilfri energi från vårt skogs- och jordbruk: Långsiktigt och uthålligt.
Varje kilowatt räknas, och alla energislag behövs. Så vi ställer inte något energislag mot något annat.
Intressantast är kanske att dessa nya anläggningar skulle kunna vara i drift i närtid, inte i ett annat decennium. Ganska snabbt skulle vi kunna stå på egna ben och använda de resurser som finns i landet – och även få mer planerbar energi.
En stabil energiförsörjning är nämligen grundläggande för svensk matproduktion, ökad självförsörjningsgrad och en levande landsbygd.
Som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina befinner vi oss mitt i en europeisk energikris som slår hårt mot livsmedelsproduktionen.
I de elområden som har högst elpriser – SE3 och SE4 – produceras cirka 90 procent av våra livsmedel. De försämrade förutsättningarna i södra Sverige kan alltså få stora konsekvenser för hela landets försörjningsförmåga, och för vår beredskap.
Enligt Energimyndigheten har Sverige en stor potential att producera fossilfria drivmedel. Lösningarna finns hos många företagare inom jord- och skogsbruk.
Vi är beredda att göra vår del för att säkra svensk energiproduktion, som att öka uttaget av biomassa ur skogen på ett hållbart sätt.
Redan år 2030 kan den gröna energiproduktionen från det svenska jord- och skogsbruket tillföra uppemot 50 terawattimmar
Detta motsvarar ungefär vad kärnkraften producerar i dagsläget under ett år. Huvuddelen kommer från skogsbaserad biomassa – med tillskott från solel, småskalig vattenkraft och biogas. Till detta lägger vi även en ökad lagringskapacitet med vätgasteknik.
Svenska jord- och skogsbrukare vill investera i mer energiproduktion. Men då behövs förbättrade förutsättningar. Vi välkomnar regeringens fortsatta satsningar på Klimatklivet och biogas, som är viktiga åtgärder för att den omställning som nu pågår i lantbruket ska fortsätta.
Men mer behövs:
Ändra gränsen för mikroproduktion.
Förbättra nätkapaciteten i hela Sverige.
Skattebefria all egenanvänd solel, och ta bort 500kW-gränsen.
Inkludera energilagring, oberoende av teknikval, som en tydlig del inom Klimatklivet.
Gör detta i stället för att sänka reduktionsplikten till EU:s minimigräns. Använd den. Som verktyg för att främja svenska insatsvaror i produktionen av biodrivmedel.
Ta bort beskattningen på låginblandat biodrivmedel som inte innefattas av reduktionsplikten.
Lösningarna finns. Vi företagare inom de gröna näringarna är beredda att göra vår del för att säkra svensk energiproduktion.
Lägg inte alla energiägg i en enda korg, utan använd fler spår.
Johan Lagerholm
Ordförande, LRF i Södermanland