Både KOL och astma leder till nedsatt lungfunktion och ökad dödlighet. Varje år dör i snitt omkring 200 sörmlänningar på grund av sjukdomar i andningsorganen. Men det finns ett stort mörkertal och många lever alldeles för länge med sin lungsjukdom utan att veta om det. För över 40 procent av patienterna med känd och svår KOL rapporteras inte sjukdomen som bidragande dödsorsak, visar forskning finansierad av Hjärt-Lungfonden.

Mellan 400 000 och 700 000 människor beräknas i dag leva med KOL i Sverige. Det som börjar med segdragna förkylningar kan växa till ett lidande där varje andetag blir som att andas genom ett sugrör. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad av KOL, men bara cirka en av tre har fått en diagnos. Varje år inrapporteras nära 3 000 dödsfall med KOL som primär dödsorsak. Omkring 800 000 lever med astma, varav 15–25 procent har svårigheter att få kontroll på sin astma och därför drabbas av problem i vardagen.

Dessa sjukdomar slår också hårdast mot socioekonomiskt svagare grupper. Det är till exempel tre gånger vanligare att kvinnor utan gymnasieutbildning dör på grund av sjukdomar i andningsorganen jämfört kvinnor med högre utbildning, visar statistik från SCB.

Forskning har sedan länge visat att ju tidigare diagnos, desto bättre möjligheter till effektiv behandling och ett friskare liv. Spirometri är en enkel undersökningsmetod för att testa lungornas funktion och identifiera både drabbade och riskindivider. Samtliga landsting och regioner bör därför ha tydliga rutiner för mätning av lungfunktionen hos riskgrupper i primärvården, inte minst vid långdragna besvär som hosta, tung andning eller nedsatt kondition. Spirometri borde utföras på alla som utsätts för bilavgaser, byggdamm och rök från biomassa inklusive tobak. Idealiskt vore om även friska människor i 25-årsåldern fick genomgå spirometri, när lungfunktionen normalt är som bäst. Det skulle ge alla ett eget referensvärde som senare i livet kan användas för att identifiera lungsjukdom, vilket skulle möjliggöra tidig diagnos.

I dag saknas bot mot de stora lungsjukdomarna. Både astma och KOL omfattar egentligen flera olika sjukdomsmekanismer, men klumpas ihop under breda paraplydiagnoser, vilket försvårar utveckling av ny och effektiv behandling för olika undergrupper. Det gör det särskilt angeläget att stärka forskningen på patienter med olika typer av KOL och astma.

Många sörmlänningar lever med sjukdom i lungorna utan att veta om det. Genom tydliga rutiner för lungfunktionsmätning hos riskgrupper kan vi upptäcka fler tidigt. Då kan vi också göra det lättare att leva med dessa folksjukdomar, som orsakar så mycket lidande för såväl drabbade som anhöriga.