Här är ett demokratiskt hål i Strängnäs

Debatt 29 juni 2022 21:06
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tidningen har skrivit om de extra 30 miljoner kronor som ska tillföras den kommunala verksamheten för att en högre skatteprognos inte igen ska medföra att det blir ett högre överskott än avsett i slutet på året.

 

Att få ett för högt överskott i en nämnd eller en kommun för att det varit vakanta tjänster, att ett nytt boende inte driftsatts i tid eller på grund av att ett projekt inte startat som tänkt är ett grundläggande problem. Då är överskottet ett verksamhetsunderskott.

Om som i detta fall att skatteintäkterna blir högre än budgeterat så kan det vara en effekt av nationell konjunktur som blivit bättre än tänkt eller att kommunen växt med fler invånare än planerat i budgeten. Det är inte lika illa som ett verksamhetsunderskott men det innebär förstås att skattepengar inte använts till verksamhet.

 

Vi i Vänsterpartiet hade i vår flerårsplan för 2022 lagt överskottsmålet lite lägre för att de reserver och buffertar som finns i budgeten inte ska medföra ett för stort överskott ifall de inte används. Majoritetens förslag är lite att göra som vi, men i efterhand.

Det finns däremot ett demokratiskt hål i hur majoriteten vill genomföra fördelningen av resurser. 

 

I en kommun finns ett enda folkvalt organ, kommunfullmäktige. Nämnder, kommunstyrelse och vilka som är kommunalråd bestäms av fullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar som direktvalda representanter för invånarna om en prioritering av skattepengar. Det sker i enlighet med kommunallagen genom ett beslut om budget med uppdrag till nämnderna.

Majoriteten har med de 30 miljonerna gått ifrån den demokratiska ordningen. Det förslag som återremitterades av en enig opposition i fullmäktige i juni har nu på efterföljande kommunstyrelsemöte förtydligats men inte ändrats. Socialdemokraterna och Moderaterna vill ge kommunstyrelsen de 30 miljonerna. Därefter ska förvaltningen genom kommundirektören ansvara för att fördela ut dem till olika nämnders verksamhet. Det föreföll först som om kommunstyrelsen då skulle använda sin budget för att finansiera åtgärder inom andra nämnders verksamhet. Som jag förstod det på kommunstyrelsen så kommer det istället medföra en direkt budgetkorrigering för nämnderna.

 

Om det får ske så här, vad hindrar då ändringar av den budget som fullmäktige beslutat i andra fall? Om vi tänker oss att de styrande partierna blir överkörda i fullmäktige på grund av att några av deras egna politiker vägrar att ställa upp på situationen i skolan och det slutar med att Barn- och utbildningsnämnden får 30 miljoner kronor mer än vad de styrande partierna utifrån förvaltningens beredning vill ge. Är det rätt om de styrande partierna sen gör en teknisk justering och flyttar tillbaka 30 miljoner från Barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen?

 

 

Att extrapengarna nu justeras åt “rätt” håll betyder inte att det är rätt.

Det kan tyckas vara en liten sak när fullmäktige vet ungefär var pengarna ska gå och det gäller en dryg procent av den totala budgeten. Flera av åtgärderna som föreslås finns med i vår egen flerårsplan så vi har inga större problem med vad pengarna verkar gå till. Det är däremot ett demokratiskt haveri.

 

Vi ska inte genom beslut underminera den viktigaste av fullmäktiges processer, nämligen den ekonomiska prioriteringen mellan olika nämnder. Speciellt inte som det hade varit fullt möjligt att ge fullmäktige förutsättningar att besluta om en direkt fördelning och prioritering mellan nämnderna.

 

David Aronsson (V)
Gruppledare i fullmäktige och ledamot i kommunstyrelsen
Strängnäs


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa