Vintern står för dörren både bokstavligt och bildligt talat. Ekonomin kyls nu av ordentligt. Både inflation, stigande priser och högre arbetslöshet är att vänta. I det läget är det viktigt att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att se till att folk har arbete och där är transporter helt avgörande. En del förutsättningar finns redan på plats, men mer måste göras.
Det är ett mycket välkommet besked att reseavdraget kommer att behållas i sin nuvarande form. Dessutom har regeringen aviserat att milersättningen höjs från 18,50 till 25 kronor, vilket är nödvändigt då den inte justerats sedan 2008. Detta är något som Motorbranschens Riksförbund (MRF) länge arbetat för och det ligger inte bara i bilisternas intresse, utan är även till nytta för hela samhällsekonomin och den enskilde när bränslepriserna fortsätter ligga på mycket höga nivåer.
Bilen är nämligen det vanligaste transportmedlet för arbetspendling. På så sätt breddas lokala arbetsmarknader. I exempelvis Skåne är det i dag tre lokala arbetsmarknader tack vare bilpendling där man ser möjlighet att ta ett jobb lite längre bort. Utan bilen skulle det i stället bli 28 stycken betydligt mindre lokala arbetsmarknader vilket skulle kunna innebära mindre utbud av möjliga arbeten. Liknande exempel finns på andra håll i landet enligt en WSP-rapport som MRF varit med och tagit fram.
Störst betydelse för privatekonomin har reseavdraget i mindre kommuner med lite lägre medelinkomst och få alternativa transportmöjligheter. Reseavdraget är på så sätt av stor betydelse i tuffa ekonomiska tider och stigande inflation som gröper ur hushållens ekonomi.
En undersökning som MRF låtit göra visar också att en majoritet (52 procent) av befolkningen vill behålla nuvarande regler kring reseavdrag. Endast en liten minoritet (15 procent) vill försämra möjligheterna. En stor minoritet (33 procent) vill också öka möjligheterna till avdrag. Det finns alltså ett brett folkligt stöd för reseavdraget. Bilen ger människor möjlighet att ta jobben där de finns, vilket bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad, något som är extra viktigt i en lågkonjunktur.
Ska detta fungera är det inte bara bilen som är viktig, utan även väginfrastrukturen som den körs på. Underhållet av det svenska vägnätet är eftersatt, vilket många märker av dagligen. Spårdjupet och ”potthålen” som uppstår när vägarna slits har ökat över tid och kvaliteten på infrastrukturen har därmed sjunkit. Mer resurser till underhåll krävs om utvecklingen ska vändas. Den extra miljard som regeringen nu har aviserat är ett steg i rätt riktning. Det kommer dock att krävs mycket mer för att betala av underhållsskulden som byggts upp under decennier. I liggande infrastrukturplan uppskattas att det skulle behövas ytterligare cirka tre miljarder kronor årligen bara för att behålla vägnätet i nuvarande skick.
Den goda nyheten är dock att resurser som läggs på infrastruktur är framtidssäkra investeringar. Dessutom skapas nya arbetstillfällen när vägarna ska underhållas och byggas ut. Det är något att tänka på när vi nu står inför sämre ekonomiska tider. Resande är välfärd och det kommer att krävas mer arbetspendling i framtiden, då kraven på mobilitet ökar.
Samtidigt utvecklas bilarna med nya bränslen och elektrifieringen av fordonsflottan går i en rasande fart. I det läget måste både resandet och omställningen underlättas, inte motarbetas. Låt den kommande lågkonjunkturen bli en möjlighet att rusta Sverige för framtidens säkra och hållbara mobilitet.
Tommy Letzén
Vd, Motorbranschens Riksförbund, MRF