Coronapandemin visar hur svårt det är att förutse vilka kriser vi kan drabbas av och vilken forskning vi behöver för att lösa dem. För att stå bättre rustade inför nästa kris bör riksdagen prioritera forskning av allra högsta kvalitet, skriver företrädare för Kungliga Vetenskapsakademien.
Coronapandemin har drabbat Sverige hårt. Under första halvåret 2020 miste 5 398 svenskar livet av sjukdomen. Enbart i Sörmland hade 2 056 personer drabbats och 242 personer dött i Covid-19.
Trots att viruset inte var känt för ett år sedan, är vi i dag beroende av tidigare forskningsframsteg för att lösa krisen. Mycket baseras på svensk forskning, exempelvis tekniken för att hitta antikroppsbildande celler som utvecklades vid Göteborgs Universitet. Komponenter som togs fram av Uppsalaforskare används i utvecklingen av vaccin mot covid-19-viruset världen över. Inget av dessa forskningsprojekt syftade uttryckligen till att möta ett coronavirus i en pandemi. Men deras nytta ser vi nu.
Angelägna samhällsutmaningar gör det frestande att snävt styra forskningsmedel för att ”beställa” lösningar på aktuella problem. Men så fungerar inte uppbyggnaden av ny kunskap. Om forskningen blir för detaljstyrd riskerar vi att söka på fel ställe och missa avgörande upptäckter. När forskningsmedel istället i första hand fördelas utifrån högsta vetenskapliga kvalitet kan oväntade men avgörande framsteg göras.
Höstens forskningsproposition kan möjliggöra långsiktiga politiska åtaganden som rustar oss inför nästa kris. Vi föreslår därför:
Stärk den fria forskningen så att kvaliteten och hållbarheten i svensk forskning värnas. Vi föreslår en stegvis höjning av anslagen till statliga Vetenskapsrådet, som fördelar medel till oberoende forskning efter kvalificerad kvalitetsgranskning, så att de fördubblas och omfattar 12 miljarder om fyra år.
Inför ett enprocentsmål i forskningspropositionen. Det råder stor politisk enighet om att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, men det kräver också resurser. Höj de statliga anslagen till forskning och utveckling under en femårsperiod, till 1,0 procent av BNP jämfört med dagens 0,75 procent.
I samband med forskningspropositionen har riksdagsledamöter från Sörmland möjlighet att påverka svensk forskning för lång tid framöver genom att kräva en forskningspolitik som gör oss rustade att lösa framtidens kriser.
Göran K. Hansson
Ständig sekreterare Kungliga Vetenskapsakademien
Hans Ellegren
Vice preses Kungliga Vetenskapsakademien