Hur ska en modernare kommun se ut?

Dagens kommuner Àr gamla lösningar. Hur ska de se ut i framtiden?

Dagens kommuner Àr gamla lösningar. Hur ska de se ut i framtiden?

Foto: Albin Persson

Debatt2022-05-16 21:16
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Dagens kommuner Ă€r gamla lösningar. Hur ska de se ut i framtiden? Kanske finns svaret i utmaningarna: Varför Ă€r kommuner inte kĂ€nda för bra personalpolitik? Varför Ă€r de inte vĂ€ldigt noga med sina pengar? 

Detta Àr nÄgra av de frÄgor som StrÀngnÀspartiet och SER (StrÀngnÀs Ekonomiska RÄd) ska diskutera pÄ ett seminarium nu pÄ tisdagskvÀllen.

Nu tĂ€nker ni att myndighetsutövningen Ă€r boven. Nja, till exempel skatteverket har med stor fram­gĂ„ng blivit mer som en konsult och omformat myndighetsutövningen mot rĂ„dgivning till enskilda och företag. Monopolen dĂ„? SĂ„dana Ă€r ju kĂ€nda för att ha svĂ„rt med kvalitĂ©, ha höga priser och dĂ„lig kundservice. Och dĂ€rför jagar vi dem överallt, med polis och domstolar. Utom i offentlig sektor – dĂ€r tĂ€nker vi tvĂ€rtom att monopol Ă€r bra. 

Har ni tĂ€nkt pĂ„ att en svensk lokalpolitiker inte ”arbetar” med politik? Är du till exempel skolpolitiker, arbetar du inte pĂ„ skolkontoret och hjĂ€lper bland ammat förĂ€ldrar med frĂ„gor kring barnens skolgĂ„ng. IstĂ€llet Ă€r politikern chef, personalen gör arbetet. BefrĂ€mjar sĂ„dant demokrati och effektiv­itet? Okej, personalen mĂ„ste vara sakkunnig. Men det kan en politiker lika gĂ€rna vara. Kan det hĂ€r bĂ€dda för byrĂ„kratisering?

Idag har de flesta företag lĂ„ngt bĂ€ttre personalinflytande, nöjdare personal och dramatiskt bĂ€ttre förmĂ„ga att hushĂ„lla med pengar. Stora företag har allt fĂ€rre kund­problem. IstĂ€llet hittar vi brĂ„ken inom politiken och offentlig sektor (vilka bland annat kommer av politikens allt bredare och sjĂ€lvpĂ„tagna ambitioner). Kanske blir det i framtiden naturligare att gĂ„ till de stora företagens marknads­avdelningar, för att fĂ„ hjĂ€lp och hitta lösningar, istĂ€llet för till en bakbunden offentlig sektor. 

Sedan har vi ett Ă„lderdomligt system dĂ€r kommunen i princip fĂ„r en pĂ„se pengar i början av Ă„ret. Och dĂ€rför handlar hela dess ekonomiska redovisning om att fĂ„ pengarna att rĂ€cka Ă„ret ut. Inte hur vĂ€l verksamheten skötts. Inte hur vĂ€l medborgarnas pund har förvaltats. 

SkĂ€let Ă€r att kommuner inte har ett allmĂ€nt erkĂ€nt sĂ€tt, att mĂ€ta hur ”duktig” man Ă€r. TvĂ„ bolag kan lĂ€tt jĂ€m­föras ekonomiskt, inte tvĂ„ kommuner. Nyckeltal? Kom­munernas redovis­ning Ă€r olika, sĂ„ precisionen blir sĂ„dĂ€r. Vi fĂ„r nöja oss med enkĂ€ter och politiska uppfatt­ning­ar. Och dĂ„ höger och vĂ€nster sĂ€llan tycker lika; hur kan vi veta vem som ska Ă€ras eller inte? 

Planekonomi­er misslyckas, som före detta Sovjetunionen, bland annat av det hÀr skÀlet. Har du inget mÄtt pÄ hur pengar förvaltas/sköts, blir det nÀstan omöjligt att hus­hÄlla med dem. Ekonomiskt Àr en svensk kommun i samma situation. Naturligtvis bör inte kommuner ha sÀmre ekonomisk redovisning och uppföljning, Àn vanliga företag. Skattebetalarens enda alternativ borde eller inte vara dyra och bristfÀlliga tjÀnster frÄn monopol­.

Lars Larsson
Marie Ericsson Drotte
StrÀngnÀspartiet