Dagens kommuner är gamla lösningar. Hur ska de se ut i framtiden? Kanske finns svaret i utmaningarna: Varför är kommuner inte kända för bra personalpolitik? Varför är de inte väldigt noga med sina pengar?
Detta är några av de frågor som Strängnäspartiet och SER (Strängnäs Ekonomiska Råd) ska diskutera på ett seminarium nu på tisdagskvällen.
Nu tänker ni att myndighetsutövningen är boven. Nja, till exempel skatteverket har med stor framgång blivit mer som en konsult och omformat myndighetsutövningen mot rådgivning till enskilda och företag. Monopolen då? Sådana är ju kända för att ha svårt med kvalité, ha höga priser och dålig kundservice. Och därför jagar vi dem överallt, med polis och domstolar. Utom i offentlig sektor – där tänker vi tvärtom att monopol är bra.
Har ni tänkt på att en svensk lokalpolitiker inte ”arbetar” med politik? Är du till exempel skolpolitiker, arbetar du inte på skolkontoret och hjälper bland ammat föräldrar med frågor kring barnens skolgång. Istället är politikern chef, personalen gör arbetet. Befrämjar sådant demokrati och effektivitet? Okej, personalen måste vara sakkunnig. Men det kan en politiker lika gärna vara. Kan det här bädda för byråkratisering?
Idag har de flesta företag långt bättre personalinflytande, nöjdare personal och dramatiskt bättre förmåga att hushålla med pengar. Stora företag har allt färre kundproblem. Istället hittar vi bråken inom politiken och offentlig sektor (vilka bland annat kommer av politikens allt bredare och självpåtagna ambitioner). Kanske blir det i framtiden naturligare att gå till de stora företagens marknadsavdelningar, för att få hjälp och hitta lösningar, istället för till en bakbunden offentlig sektor.
Sedan har vi ett ålderdomligt system där kommunen i princip får en påse pengar i början av året. Och därför handlar hela dess ekonomiska redovisning om att få pengarna att räcka året ut. Inte hur väl verksamheten skötts. Inte hur väl medborgarnas pund har förvaltats.
Skälet är att kommuner inte har ett allmänt erkänt sätt, att mäta hur ”duktig” man är. Två bolag kan lätt jämföras ekonomiskt, inte två kommuner. Nyckeltal? Kommunernas redovisning är olika, så precisionen blir sådär. Vi får nöja oss med enkäter och politiska uppfattningar. Och då höger och vänster sällan tycker lika; hur kan vi veta vem som ska äras eller inte?
Planekonomier misslyckas, som före detta Sovjetunionen, bland annat av det här skälet. Har du inget mått på hur pengar förvaltas/sköts, blir det nästan omöjligt att hushålla med dem. Ekonomiskt är en svensk kommun i samma situation. Naturligtvis bör inte kommuner ha sämre ekonomisk redovisning och uppföljning, än vanliga företag. Skattebetalarens enda alternativ borde eller inte vara dyra och bristfälliga tjänster från monopol.
Lars Larsson
Marie Ericsson Drotte
Strängnäspartiet
