Dagens kommuner Àr gamla lösningar. Hur ska de se ut i framtiden? Kanske finns svaret i utmaningarna: Varför Àr kommuner inte kÀnda för bra personalpolitik? Varför Àr de inte vÀldigt noga med sina pengar?
Detta Àr nÄgra av de frÄgor som StrÀngnÀspartiet och SER (StrÀngnÀs Ekonomiska RÄd) ska diskutera pÄ ett seminarium nu pÄ tisdagskvÀllen.
Nu tĂ€nker ni att myndighetsutövningen Ă€r boven. Nja, till exempel skatteverket har med stor framÂgĂ„ng blivit mer som en konsult och omformat myndighetsutövningen mot rĂ„dgivning till enskilda och företag. Monopolen dĂ„? SĂ„dana Ă€r ju kĂ€nda för att ha svĂ„rt med kvalitĂ©, ha höga priser och dĂ„lig kundservice. Och dĂ€rför jagar vi dem överallt, med polis och domstolar. Utom i offentlig sektor â dĂ€r tĂ€nker vi tvĂ€rtom att monopol Ă€r bra.
Har ni tĂ€nkt pĂ„ att en svensk lokalpolitiker inte âarbetarâ med politik? Ăr du till exempel skolpolitiker, arbetar du inte pĂ„ skolkontoret och hjĂ€lper bland ammat förĂ€ldrar med frĂ„gor kring barnens skolgĂ„ng. IstĂ€llet Ă€r politikern chef, personalen gör arbetet. BefrĂ€mjar sĂ„dant demokrati och effektivÂitet? Okej, personalen mĂ„ste vara sakkunnig. Men det kan en politiker lika gĂ€rna vara. Kan det hĂ€r bĂ€dda för byrĂ„kratisering?
Idag har de flesta företag lĂ„ngt bĂ€ttre personalinflytande, nöjdare personal och dramatiskt bĂ€ttre förmĂ„ga att hushĂ„lla med pengar. Stora företag har allt fĂ€rre kundÂproblem. IstĂ€llet hittar vi brĂ„ken inom politiken och offentlig sektor (vilka bland annat kommer av politikens allt bredare och sjĂ€lvpĂ„tagna ambitioner). Kanske blir det i framtiden naturligare att gĂ„ till de stora företagens marknadsÂavdelningar, för att fĂ„ hjĂ€lp och hitta lösningar, istĂ€llet för till en bakbunden offentlig sektor.
Sedan har vi ett Älderdomligt system dÀr kommunen i princip fÄr en pÄse pengar i början av Äret. Och dÀrför handlar hela dess ekonomiska redovisning om att fÄ pengarna att rÀcka Äret ut. Inte hur vÀl verksamheten skötts. Inte hur vÀl medborgarnas pund har förvaltats.
SkĂ€let Ă€r att kommuner inte har ett allmĂ€nt erkĂ€nt sĂ€tt, att mĂ€ta hur âduktigâ man Ă€r. TvĂ„ bolag kan lĂ€tt jĂ€mÂföras ekonomiskt, inte tvĂ„ kommuner. Nyckeltal? KomÂmunernas redovisÂning Ă€r olika, sĂ„ precisionen blir sĂ„dĂ€r. Vi fĂ„r nöja oss med enkĂ€ter och politiska uppfattÂningÂar. Och dĂ„ höger och vĂ€nster sĂ€llan tycker lika; hur kan vi veta vem som ska Ă€ras eller inte?
PlanekonomiÂer misslyckas, som före detta Sovjetunionen, bland annat av det hĂ€r skĂ€let. Har du inget mĂ„tt pĂ„ hur pengar förvaltas/sköts, blir det nĂ€stan omöjligt att husÂhĂ„lla med dem. Ekonomiskt Ă€r en svensk kommun i samma situation. Naturligtvis bör inte kommuner ha sĂ€mre ekonomisk redovisning och uppföljning, Ă€n vanliga företag. Skattebetalarens enda alternativ borde eller inte vara dyra och bristfĂ€lliga tjĂ€nster frĂ„n monopolÂ.
Lars Larsson
Marie Ericsson Drotte
StrÀngnÀspartiet