I förra veckan adresserade Jimmy Jansson (S) av kommunens tjänstepersoner kartlagd problematik efter skenande försörjningsstödskostnader i Eskilstuna.
Dels förekomsten av systematiskt fusk med skenskilsmässor, svart andrahandsuthyrning och konsulter som tjänar pengar på att vägleda människor som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden till inkomstmaximering genom bland annat försörjningsstöd och flerbarnstillägg. Dels de enorma inlåsningseffekter som nuvarande system tillåter då de ekonomiska nivåerna för stora familjer undanröjer alla incitament för att komma i sysselsättning.
En grundläggande socialdemokratisk princip är den om att göra sin plikt och kräva sin rätt. Vi ska vara stolta över vår trygghetslagstiftning som fångar upp människor, men försörjningsstöd har aldrig varit och ska aldrig betraktas som ett förstahandsalternativ eller en permanent lösning.
Den socialdemokratiska synen på frihet bygger på ekonomisk jämlikhet och att människor kommer i egenförsörjning. Det är därför som varken subventionerade RUT-avdrag för rika, vinster i välfärden eller försörjningsstödsnivåer som låser in kan accepteras. Viljan att bidra till vårt gemensamma och idén om samhällskontraktet urholkas då.
I intervjun ägnade sig Jimmy Jansson åt vad man får betrakta som politiskt provtänkande kring angripande av problematiken. Han resonerade om huruvida socialtjänstlagens syfte speglar dess praktiska effekter i dag och talade även om ett utbrutet integrationsspår för nyanlända.
Rubriken om att “strypa försörjningsstöd till nyanlända” fick mig att sätta morgonkaffet i halsen. Jag är nämligen av uppfattningen att rättighetslagstiftning inrättas objektivt och aldrig ska fråntas grupper.
Samtidigt vore det märkligt om vi som socialdemokrater skulle blunda för att majoriteten som lever och utnyttjas i detta utanförskap är människor som befinner sig där till följd av en migrationspolitik som inte överensstämt med kommunens integrationskapacitet. Det måste gå att konstruktivt synliggöra systemkritik utan att tillskrivas främlingsfientliga intentioner.
I dagsläget är det viktigare att påvisa orättvisa och orimliga konsekvenser än att ha färdiga juridiska lösningar. I en av mina första debattartiklar avslutade jag med orden: “Att vara socialdemokrat är inte bara att inta de aktningsvärda politiska ståndpunkterna, utan de ibland smärtsamma men i tid nödvändiga politiska ståndpunkterna”.
Det gäller fortfarande.
Josefine Helleday (S)
Ledamot i Eskilstunas kommunfullmäktige