Klimatet och den biologiska mångfalden hänger ihop

När det ska byggas gruvor eller vindkraftverk kan inte någon enskild skyddad art stå ivägen för dessa planer alltid och överallt.

När det ska byggas gruvor eller vindkraftverk kan inte någon enskild skyddad art stå ivägen för dessa planer alltid och överallt.

Foto: Andreas Hedfors

Debatt2021-05-27 04:55
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen är två avgörande hot mot mänskligheten, som dessutom förstärker varandra. Bägge utarmar variationen av ekosystem och arter, vilket gör att vi förlorar nyttor från naturen som pollinering och luft- och vattenrening.



Övergripande är det tydligt att det som gynnar klimatet också gynnar den biologiska mångfalden, och tvärtom. Det gäller bevarande och återställande av våtmarker, kustområden och skogar. Men när man skiftar perspektiv från helheten till enskilda delar kan det verka som att man måste välja mellan klimat och biologisk mångfald.

Ett exempel är planerna på att producera fossilfritt stål i Norrbotten. Det kräver järnmalm, ren el och kalksten till stålverken – verksamheter som på goda grunder kräver miljötillstånd. Men om någon skyddad art finns där en gruva är tänkt att öppnas, en vindkraftspark anläggas eller kalksten brytas kommer verksamheten med stor sannolikhet inte få tillstånd.



Samhället måste snabbt bli bättre på att förstå hur hot mot klimat och biologisk mångfald hänger ihop. Vi ser fyra behov:

Helhetstänk vid prövning av miljöfarlig verksamhet. De verksamheter som är hållbara bör få företräde framför de som inte är det. Det bör gälla även de länkar i en värdekedja som ännu inte kan ställa om eller bli helt cirkulära. Kunskapskrav ska ställas på den som söker tillstånd att visa att den utgör en del i en sådan kedja.

Förtydliga reglerna för dispens. Det går i dag att göra undantag från artskyddsförordningen om ingreppet utgör ”ett allt överskuggande allmänintresse”. Men för näringslivsprojekt är det i praktiken omöjligt. Det måste bli möjligt att lämna dispens från artskyddet till förmån för klimatomställning och tvärtom. Det här behöver den pågående utredningen "En modern och effektiv miljöprövning" förtydliga.

 

Gemensamt lokalt ansvarstagande. Hur lång tid det tar att få ett miljötillstånd påverkas kraftigt av hur företag, myndigheter och miljöorganisationer agerar. Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram övergripande vägledningar för att guida till hur samhällsintressen ska prioriteras i olika situationer. Här får inte det lokala perspektivet gå förlorat.

Ekologiska färdplaner från näringslivet. Flera branscher har tagit fram fossilfria färdplaner och gruv- och metallbranschen har tagit fram en färdplan för biologisk mångfald. Fler behöver följa efter – men det räcker inte. Frågorna kan inte hanteras i separata planer utan de måste integreras.



Det är bråttom att ta ett helhetsgrepp kring den avvägning som uppstår mellan global klimatnytta och lokal påverkan på biologisk mångfald. En bättre miljöprövning ger förutsättningar för ny teknologi som hjälper oss att klara både klimatomställningen och att värna den biologiska mångfalden. 



Erik Lindblom
Specialist tillstånds- och miljöprövningar, IVL Svenska Miljöinstitutet

Eskil Mattsson
Forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet