Sverige har ett stort behov av att bygga nya bostäder och infrastruktur då befolkningen växer. Samtidigt behöver vi minska utsläppen från byggsektorn för att vi ska kunna nå politikens beslutade klimatmål till 2045. Hur ska det gå till?
Den 16 juni har regeringen kallat till ett nationellt klimatmöte. Vi har bjudits in tillsammans med andra aktörer inom bygg- och anläggningssektorn för att bidra med våra inspel till regeringens klimathandlingsplan.
Sedan flera år tillbaka driver våra medlemsföretag ett intensivt arbete med att utveckla betong som ger minsta möjliga klimatpåverkan. Redan i dag finns det klimatförbättrad betong på marknaden som innebär en minskning av utsläpp på uppemot femtio procent. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har betongbranschen tillsammans med andra aktörer i värdekedjan tagit fram en färdplan för klimatneutral betong. Senast 2030 ska det finnas klimatneutral betong på marknaden och senast 2045 ska all betong vara klimatneutral.
Dagens klimatförbättrade betong, som redan finns på marknaden, har den konventionella betongens alla fördelar som hållfasthet och beständighet. Den kan varken mögla eller brinna och är återvinningsbar.
Den svenska tillämpningsstandarden för betong, SS 137003, har även reviderats. Standarden är ett viktigt steg i betongbranschens klimatarbete och ger möjlighet till ökad takt i klimatomställningen. Revideringen ger nu bland annat ökade möjligheter att i ännu högre grad använda alternativa bindemedel för ytterligare minskning av klimatpåverkan.
Krav och efterfrågan driver utveckling. Vi uppmanar därför privata och offentliga beställare att ställa krav så att efterfrågan ökar på klimatförbättrad betong i stället för konventionell betong i samband med nya, och framtida byggnads- och infrastrukturprojekt. Då kan vi redan i dag minska klimatpåverkan kraftigt från byggandet.
Parallellt med detta finns i dag också ett stort utbildningsbehov om hur det är möjligt att under hela byggprocessen kraftigt minska betongens klimatpåverkan. Här behöver kunskapen komma vidare så att betongleverantören involveras redan i ett tidigt skede i projektet för att kunna optimera betongen efter projektets förutsättningar och på det sättet bidra till att minska klimatpåverkan på bästa sätt.
Det finns även en återkommande diskussion inom politiken om vilket byggmaterial som har minst påverkan på miljön och klimatet. Vissa kommuner har till och med valt att ta fram en speciell strategi för att prioritera ett visst byggmaterial. Vi anser att detta är helt fel väg att gå, eftersom det i dag inte går att påvisa att ett visst byggmaterial är bättre än något annat gällande klimatpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv.
Strategier som endast premierar ett byggmaterial leder också till osund konkurrens med risk för ökade byggkostnader, minskade innovationer och att de hållbarhetsvinster som eftersträvas inte uppfylls. Här behöver politiken kliva in och räta ut debatten. Den behöver också se till att vi kan bygga långsiktigt hållbart med utgångspunkt i det specifika projektets krav och förutsättningar och utifrån det finna den bästa slösningen för hela konstruktionen sett ur ett livscykelperspektiv.
Det nationella klimatmötet blir en viktig plats att visa hur långt vi i betongbranschen har kommit i klimatomställningen. Men om regeringen på allvar vill nå hela vägen fram till vårt mål att tillverka klimatneutral betong krävs också politisk handlingskraft.
Ett första steg är att ställa krav, öka efterfrågan och stärka kunskapen om klimatförbättrad betong. Lyckas vi med det, då är chansen stor att vi uppnår målet att vi blir ett klimatneutralt samhälle 2045.
Malin Löfsjögård
Vd Svensk Betong