Energikris och en annalkande lågkonjunktur, en byggbransch som fått tvärbromsa och räntor som gör varje fastighetsinvestering till en mardrömskalkyl. Finns det någon väg ut?
I flera år har det talats om renoveringen av miljonprogrammen – de enorma bostadsområden som byggdes under rekordåren på 1960- och 70-talen. I dag är de tyvärr ofta nedgångna och i behov av renovering. Många av områdena är dessutom socioekonomiskt utsatta och den sociala otryggheten är påtaglig.
Enligt beräkningar från Boverket uppgår renoveringsbehovet i miljonprogrammet till uppemot 500 miljarder kronor – en gigantisk summa.
När det ekonomiska läget ser ut som det gör nu 2023 finns chansen att slå flera flugor i en smäll. Genom att renovera dessa fastigheter och samtidigt skapa nya och effektivare energisystem kan våra miljonprogramsområden både bli mer ekonomiskt och klimatmässigt hållbara.
För några år sedan gjorde Energiforsk en studie om energieffektivisering i miljonprogrammen. Resultaten visade att genom olika slags effektiviseringar, såsom isolering, smarta system och liknade är det teoretiskt möjligt att minska värmebehoven med 50 procent. Det låter inspirerande och vällovligt, om det inte vore för att det medför enorma kostnader och som de uttryckligen påpekar ”innebär en stor risk för suboptimering i samband med att man energieffektiviserar.”
Det är alltså väldigt svårt att bygga fram energieffektivisering i den gigantiska skala som skulle krävas i miljonprogrammen.
Bättre är därför att tänka utanför boxen – i detta fall utanför det befintliga energisystemet. Genom moderna värmepumpar kan man få ut värmeenergi hela 3,5 gånger den ingående energin. Förenklat uttryckt – mindre än en tredjedel av energin krävs för uppvärmning av fastigheterna.
Den stora fördelen med frånluftsvärmepumpar i miljonprogramsfastigheter är att det endast behövs en central anläggning för hela fastigheten. Kostnaden för anläggningen kan på så sätt slås ut på ett stort antal bostäder. På köpet får man också bättre ventilation i fastigheten, något som inte fjärrvärmen kan ge.
Anledningen till att detta inte gjorts för länge sedan är att fjärrvärmesystemen är beroende av sina anslutna fastigheter. De kommunala bostäderna är kopplade till kommunala fjärrvärmesystem och skulle rören klippas finns en risk att kommunerna snart står där med fjärrvärmebolag, utan tillräckligt antal kunder. Det gör att de håller liv i ett energisystem som passerat sitt bäst före-datum. Importen av sopor och flis från regnskog till stora förbränningsanläggningar som smutsar ned, är bara några aspekter där fjärrvärmen har uppenbara brister.
Någonstans måste man dock ta tjuren vid hornen och inse det ohållbara i att hålla liv i en döende teknik.
Att passa på nu när de bistra ekonomiska tiderna stundar skulle ge ett antal positiva effekter. Det skulle:
- effektivisera energianvändningen
- göra fastigheterna mer hållbara ur klimatsynpunkt
- ge byggbranschen arbetstillfällen
- öka värdet på fastigheterna
Det är dags att säga tack och hej till fjärrvärmesystemen. De tjänade oss väl när alternativet var eldning med olja. I dag är de en kvarleva som bör rivas ut.
Robert Berg
Vd ComfortZone