I en ny rapport från Småföretagarnas Riksförbund uppskattas att näringslivets kostnader för kriminaliteten uppgår till två miljarder kronor per år enbart i Sörmland. Det är en siffra som reflekterar storleksordningen på de kostnader som uppstår som ett direkt resultat av kriminaliteten. I detta ingår även företagens kostnader för säkerhetslösningar. Ovanpå dessa två miljarder kronor finns dessutom indirekta kostnader som en följd av kriminaliteten i form av att färre vågar starta företag och att befintliga företag på grund av kriminalitet hämmas i sin utveckling.
I Sverige som helhet är kostnaden för kriminaliteten sammanlagt 92 miljarder kronor, varav 58 miljarder är de små och medelstora företagens kostnader, och resterande 34 procent är storföretagens kostnader. Det finns också indirekta kostnader som är svåra att mäta, så för Sverige som helhet menar vi att kostnaderna för näringslivet som helhet är över 100 miljarder kronor.
Tidigare fanns ett perspektiv att kriminalitet mot näringslivet var en marginal fråga, som inte ansågs vara särskilt viktigt. Verkligheten är att var sjätte småföretagare identifierar kriminaliteten och den informella sektorns påverkan som det främsta hindret i verksamheten.
9 procent av småföretagen i Sverige anser att kriminalitet är det enskilt största hindret i deras verksamheter, klart mer än den dryga procent av storföretagen som ger samma svar. Dessutom menar ytterligare 8 procent av småföretagen att den informella sektorn är det allra största hindret i deras verksamheter – den kriminella världen påverkar inte bara genom stölder, utan även genom beskyddarverksamhet, korruption, och svartarbete.
Många småföretagare vittnar om att de utsätts för inbrott gång på gång och trots att gärningsmannen finns på film så läggs polisanmälningarna ned.
Av tio fall av butikstölder och snatterier som anmäls är det knappt fyra som personuppklaras. Brott som skadegörelse och fickstölder personuppklaras bara i 2 procent av fallen, i de allra flesta fall går de kriminella fria. Det är ett tydligt misslyckande för Sverige som rättsstat att i 50 fall av skadegörelse och fickstölder, så leder det i 49 av fallen inte till att den som begått brottet får sitt straff.
När det ser ut så blir kriminalitet en lönsam verksamhet som fortsätter. Att det är småbrotten man enklast kommer undan med, är i sig mycket problematiskt, för det är just småbrott som är ingången till kriminalitet för ungdomar. Det är dags för ändring genom sju konkreta reformer:
- Stärkt lokal polisnärvaro på utsatta platser.
- Kommuner bör ges generella tillstånd att ha kommunala ordningsvakter.
- En utpekad ansvarig för företagarfrågor inom polisen, i varje polisregion och nationellt.
- Regeringen ska införa målsättningen att minst 50 procent av anmälda butiksrån, butikstölder och snatterier personuppklaras.
- En liknande målsättning om att minst 10 procent av anmälda fall av skadegörelse och fickstölder personuppklaras.
- Myndigheter som reglerar småföretagen behöver skifta fokus, från att ytterligare reglera de i grunden laglydiga företagen, till att gå på verksamheter drivna av kriminella ligor.
- 112 larmsamtal behöver utvecklas, så att företag får stärkt direktuppkoppling till Polismyndigheten.
Krafttag behövs för att skapa förändring, och här ingår att genom regleringsbrev våga ställa krav på Polismyndigheten. I avsaknad av reformer kommer problemen fortsätta växa till sig ytterligare och behovet av att agera är därför enligt vår mening akut.
Nima Sanandaji
Författare av rapporten Brott mot företagen 2023
Peter Thörn
Förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund