Låt inte Rysslands krig öka klimatutsläppen

Debatt 2 augusti 2022 21:16
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den ryska aggressionen mot Ukraina förändrade Europas säkerhetsordning över en natt. Kriget påverkar både den europeiska ekonomin och klimatomställningen. Nu måste regeringen, i krigets spår, arbeta för kraftigt minskade utsläpp.



I en ny forskningsrapport har vi undersökt hur Rysslands invasion av Ukraina kan påverka den gröna omställningen i Sverige och i EU. Vi har tre slutsatser:

• De åtgärder som på kort sikt har störst potential att minska Europas beroende av energiimport från Ryssland är sänkt inomhustemperatur, snabbare utbyggnad av vind- och solkraft i kombination med energilagring, inklusive vätgaslagring, samt ökad användning av biobränslen.

• Kriget i Ukraina visar att geopolitiska kriser kan hota försörjningen av de kritiska mineraler som behövs för den gröna omställningen.

• Kriget leder till högre energipriser vilket ofta slår mot länder och grupper med sämre sociala förhållanden.



Rysslands krig borde leda till att vi frigör oss från det ryska energiberoendet och stärker klimatpolitiken, men tyvärr ser vi i stället tendenser till att den försvagas med sänkta drivmedelsskatter, bidrag till bilägare, stoppad reduktionsplikt och en generell nedprioritering av klimatarbetet.

Vi föreslår:

1. Sverige bör undanröja de hinder som finns för en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar el, där perioden fram till år 2030 är kritisk. Det är inte rimligt att kommunerna stoppar så många vindkraftsprojekt.

2. Sverige och Europa måste säkerställa framtida tillgång på kritiska metaller. Det behövs en bättre spridning av vilka länder metallerna kommer från och vi behöver öppna nya gruvor, flytta förädlingsprocesser till Europa, öka återvinningen, förbättra metalleffektiviteten i produkter samt undersöka om vissa metaller kan ersättas.

3. Sverige bör aktivt stötta EU:s arbete med ”reshoring”, att ta hem produktion, och se till att EU främjar produktion med låg klimatpåverkan och hög cirkularitet.

4. Sverige bör bevaka att EU:s utsläppshandelssystem inte urholkas och att EU står emot frestelsen att ”sälja ut” utsläppsrätter för att få loss kapital i svåra tider.

5. Sverige bör verka för att gratis tilldelning av utsläppsrätter fasas ut till 2032, vilket skulle stimulera investeringar i grön teknik. Samtidigt bör vi stödja EU-förslaget om klimattullar, så att inte vår produktion flyttar till andra länder och leder till högre utsläpp.



Den ryska aggressionen får inte leda till att klimatomställningen försenas, utan påskyndas. Genom att säkra försörjningen av kritiska metaller och snabbt öka Sveriges förnybara elproduktion, kan vi strypa Rysslands exportintäkter, öka vårt oberoende och minska vår klimatpåverkan.



Lars Zetterberg
Klimatforskare, IVL Svenska Miljöinstitutet

Filip Johnsson
Professor i energisystem, Chalmers

Milan Elkerbout
Klimatforskare, Centre for European Policy Studies


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Åke Wredén: Skott i foten att gynna "icke-bio-diesel"

Skott i foten att gynna "icke-bio-diesel"

MP rasar i Strängnäs – bara en plats kvar i fullmäktige enligt preliminärt resultat: "Det känns givetvis tråkigt i dag"

MP rasar i Strängnäs – bara en plats kvar i fullmäktige enligt preliminärt resultat: "Det känns givetvis tråkigt i dag"

Catarina Nitz: Inte okej om dieselkramarna får tanka på min bekostnad

Profilbild

Strängnäspartiet sämst på klimatpolitik – Lars Larsson lovar bättring: "Jag får pudla på scenen på lördag"

Strängnäspartiet sämst på klimatpolitik – Lars Larsson lovar bättring: "Jag får pudla på scenen på lördag"

Insändare: Om vi bara lyssnat på forskarnas varningar

Om vi bara lyssnat på forskarnas varningar
Visa fler