Epitetet skolstad tillhör det förgångna i Strängnäs. Uttrycket har sitt ursprung i det gamla läroverket – en skolform som upphörde i och med de omfattande skolreformerna under förra seklets senare hälft och därmed parallellskolesystemets avskaffande. Folkskolan och läroverkets realskola, jämte flickskolan, försvann och ersattes av den nioåriga grundskolan.
Rent nationellt förändrades Strängnäs roll som skolstad i takt med gymnasieskolans vidare utveckling och friskolans framväxt. Strängnäs Högre Allmänna Läroverk hade ett gott anseende med välutbildade lärare, ofta med licentiat- eller doktorsexamina. Elever kom från när och fjärran och elevhemmen var fulla.
Ekonomi i termer av hyreskostnader framstår i dag som det väsentliga då det gäller debatten om en eventuell flytt av Thomasgymnasiet. Årshyran på dryga 20 miljoner jämförs med den för Paulinska skolan om knappt 8 miljoner och med liknande elevunderlag. Självfallet är detta en väsentlig skillnad. Den verkliga skillnaden torde dock vara den planerade nybyggnaden till en uppskattad kostnad av cirka 450 miljoner.
Visserligen måste skola och utbildning få kosta pengar och ska inte anses vara självbärande, men detta är att ta i. Med undantag av friskolor som till exempel Europa- och Roggeskolan är det ingen överdrift att påstå att skolväsendet i Strängnäs önskar en hel del övrigt att önska vad gäller innehåll, kvalité och attraktionskraft. Det gäller särskilt en konkurrensutsatt sfär som ju skolväsendet i dag utgör.
Kriterierna ovan tillgodoses knappast genom ett nybygge till denna kostnad. Åtgärder bör därför övervägas med syftet att återskapa det förtroende och kvalitetstänkande som tidigare karaktäriserade Strängnäs skolor. Bland tänkbara övergripande utgångspunkter kan anföras ledning, lärare och elever i centrum snarare än påkostade nybyggen per se.
Attraktionskraften vid nyanställningar av avgörande betydelse. Här avses inte bara löner utan bland annat arbetsmiljömässiga orsakssamband som förutsättningar att göra sig själv rättvisa utifrån egna kompetensområden samt arbetsgruppers sammansättning och storlek. Ledarskapets organisation och innehåll från skolledning till arbetslag blir i hög grad styrande.
Forskning visar att trivsel och god arbetsmiljö befrämjar motivation och arbetsresultat bland skolans alla aktörer. Ett brett och individualiserat studieutbud gynnar såväl lärare som elever liksom arbetsgruppernas storlek gör.
Låt Thomasgymnasiet vara kvar och satsa långsiktigt på övergripande kvalité vad gäller lärarkompetens, ledarskap och studieinnehåll. På sikt blir det ekonomiskt hållbart och välmotiverat samt resulterar i en mer samhällsanpassad, attraktiv och resultatinriktad skola – för skolans alla aktörer.
Rolf Carlson
Professor