De växer upp som svampar ur jorden. Ändlösa verkar dessa gigantiska byggnader, platta lådor utan liv. Logistikparkerna tar över våra landskap. Målsättningen är att skapa ett stort logistiknav och stärka Strängnäs näringsliv med projekt som skapar arbetstillfällen.
Kommunens politiker har nappat på detta. 10 000 jobb ska skapas! Strängnäs ska vara en så kallad dynamisk idyll. Denna lilla vackra stad får en entré som mer påminner om månbaser än något annat.
Var finns den person som tar ett samlat grepp över stadsbilden?
Entreprenörerna använder sig av slitna ord som “sustainable solutions”. Hur hållbara är egentligen dessa lösningar?
Skogen, en viktig kolsänka för klimatet, skövlas. Natur som är värdefull biologiskt och rekreationsmässigt ersätts av hårdgjorda ytor. Man asfalterar marken, vilket försämrar dagvattenupptaget. En icke hårdgjord mark tar upp åtta gånger så mycket vatten som en hårdgjord yta. Naturliga våtmarker används för dagvattenrening. Moderna lösningar för dagvattenhantering görs i stället genom biologisk rening i anlagda dammar med växter, vilka kan utformas som vackra parker.
I mars togs första spadtaget till ytterligare ett projekt i Strängnäs, nära 300 000 kvm lageryta. Panattoni heter företaget som gjort en stor affär med Kilenkrysset.
Bolagets affärsidé är att bygga stora volymer på spekulation, det vill säga att man inte behöver invänta någon tilltänkt hyresgäst innan spaden sätts i marken. På så vis kan man tillföra fastigheter i ett högt tempo till marknaden.
Panattonis "development director" har tillförsikt, trots att det är svårt att få kommunerna att släppa till mark för etablering, utan att det finns någon hyresgäst. Han uttalade sig på ett logistikseminarium i Eskilstuna om saken: “Det som vi köpt i den portföljen kommer att bli av. Vi kommer inte dra i handbromsen. Vår väg framåt just nu är kontakter med de privata aktörerna som har detaljplanelagd mark. Vår ambition är att vara störst. Vi ska starta flest projekt”. Tyvärr håller sig inte dessa jättelika komplex vid E20.
Man detaljplanerar för hög exploatering in mot staden vid Biskopskvarnsleden, Malmby och Hallmyra. Detta riskerar att ytterligare förstöra landskapet och hotar även grundvattentäkten vid Gorsingeholm. Kommunen lockar med en byggnadshöjd på 30 meter, motsvarande cirka tio våningar på det som kallas Gorsingeberget.
Nyligen gick Garden Store, ett stort e-handelsföretag i konkurs. Det lär inte vara det sista. Vad händer då med dessa stora platser? Hallarna kan monteras ned, men hur återställer man naturen?
I kommunens översiktsplan står: “Skydda landskapsbilden på lång sikt” … ”viktigt att värna särskilt värdefulla landskap med höga natur-och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet.” … “Skapa förutsättningar för minskad miljöbelastning och förbättrad hantering av klimatförändringar. Framtida utveckling av bebyggelsen ska leda till en mer resurssnål och energieffektiv kommun, bland annat genom att bygga vidare på redan befintliga strukturer. På så sätt kan kommunens naturtillgångar användas mer hållbart och naturvärden kan skyddas. Förändringar i klimatet kräver att kommunen beaktar dess konsekvenser genom att ta fram handlingsplaner och riktlinjer.”
Hur uppfyller man dessa mål när man samtidigt väljer storskalig exploatering av skog och åkermark? Vill vi som bor i Strängnäs ha denna utveckling?
Maria Hörnell
Arkitekt SAR/MSA