År 2030 ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Det slår klimatlagen fast, med stöd från sju av riksdagens åtta partier.
Målet nås med det som redan görs och beslutats, slog Naturvårdsverket fast i våras. Men sedan sänktes skatten på fossila drivmedel, och reduktionsplikten ska inte höjas som tidigare planerat.
Därmed måste mer ske på andra områden. 2030-sekretariatets detaljerade och årligen uppdaterade indikatorer visar att mycket har skett inom fordonens omställning och när det gäller skiftet från fossilt till förnybart.
Men på beteendesidan är framgångarna måttliga: Trots pandemin har körsträckan bara minskat marginellt. De hållbara resesättens andelar av resandet står och stampar. Mer e-handel bidrar till att godstransporterna ökar.
Under våren har regeringen fått en rad utredningar med konkreta förslag på hur effektiviteten kan öka:
Klimaträttsutredningen, om hur planeringen kan utgå från klimatmålen, i stället för från prognoser om ökad trafik. Där behandlas också gröna resplaner och stärkta möjligheter för kommuner att gynna gång, cykling och kollektivtrafik.
Godstransporter på väg, om effektivare godstransporter, ökad samlastning samt bättre fordon – liksom ett skydd för svenska åkerier mot oschysst utländsk konkurrens.
Sveriges globala klimatavtryck, där samtliga riksdagspartier, i miljömålsberedningens regi, föreslår klimatmål också för vår konsumtion, samt en ny skatt på sjöfart och flyg.
Mål för ökad cykling, som på regeringens uppdrag tagits fram av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
Sedan tidigare finns också färdiga förslag för hur bilpooler kan gynnas, om hur mikromobilitet kan utvecklas samt om hur parkeringar kan bli ett kommunalt mobilitetsverktyg.
Därtill har det redan beslutats i riksdagen att dagens reseavdrag vid inkomsttaxeringen från 1 januari ersätts med ett avståndsbaserat system, lika för alla färdslag.
Den nya regeringen, vilken den än blir, kan därmed gå direkt till handling efter valet den 11 september.
Med 2023 som ett officiellt effektivitetsår kan Sverige systematiskt minska transportbehovet och stimulera skiftet till effektivare transporter.
Ökad gång och cykling, fler resor med kollektivtrafiken, mer distansarbete och ökad samlastning av godset kan få stort genomslag på kort tid. Det gynnar också utsatta grupper i samhället.
Ju mindre vi måste transportera oss, desto mer finns kvar i plånboken för frivilligt resande eller andra prioriteringar.
Ju bättre förutsättningarna är att åka kollektivt, cykla eller gå hela eller delar av sträckan, desto mer gynnas de som i dag saknar egen bil eller som hellre skulle lägga denna betydande kostnad på annat.
När nu valplattformar klubbas, manifest skrivs och utspel planeras kan detta bli den samlande grund som politiken behöver för att styra landet kommande mandatperiod.
Låt oss gå från ord till handling, med 2023 som effektivitetens år!
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet
Hanna Björk
Hållbarhetschef, Västtrafik
Christina Bernhardsson
Ordförande i Svenska Cykelstäder