De senaste veckorna har väljarna fått viktiga besked från Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och regeringen Löfven om hur de ser på svensk invandringspolitik. Först presenterades direktiv till den nya migrationsutredningen. De pekar bara i en enda riktning – mot ökad invandring. Fyra dagar senare röstade regeringen, med stöd av Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, igenom lättnader i den tillfälliga asyllagstiftningen som innebär en ökning av invandringen till Sverige.
Samtidigt befinner sig Sverige mitt i en integrationskris. Det finns utanförskapsområden där inte ens varannan niondeklassare får godkänt i de betyg som krävs. Många lär sig inte tillräcklig svenska för att kunna stå på egna ben. Alldeles för många barn får aldrig se sin mamma och pappa gå till jobbet på morgonen.
Vi har ett ansvar för det integrationsmisslyckandet, av såväl mänskliga som samhällsekonomiska skäl. Men om vi ska kunna ta det ansvaret kan vi inte samtidigt öka invandringen. Vi måste sluta blunda för det faktum att hur många som kommer hit påverkar människors möjligheter att komma in i samhället, på riktigt. Därför kan vår invandringspolitik och vårt mottagande inte avvika från andra länder i vår närhet.
Om detta faktum står ministern helt utan insikt. I stället har han gång på gång genomfört lättnader i svensk invandringspolitik, vilket gör Sverige till ett mer attraktivt land att söka sig till. Först lade han fram den kritiserade gymnasielagen, därefter öppnade han upp för mer anhöriginvandring i den tillfälliga asyllagstiftningen. Och nu vill han alltså göra framtidens politik ytterligare mer generös.
Regeringens agerande rimmar illa med vad Socialdemokraterna utlovade innan riksdagsvalet. ”Den nya asyllagen ska ligga fast”, hette det då. Nu pekar deras agerande i rakt motsatt riktning.
Moderaterna har under lång tid sträckt ut handen till Socialdemokraterna för att vi tillsammans ska utforma en stram och hållbar migrationspolitik. Men vi har mötts av kalla handen. Morgan Johanssons ambition att tillgodose sina samarbetspartier är uppenbarligen högre än att lösa ett av Sveriges största samhällsproblem.
I brist på förslag från regeringen har Moderaterna tidigare i år inrättat en integrationskommission för att ta fram reformer och lagstiftning som bryter decennier av ogenomtänkt integrationspolitik. Vi vill bland annat se kraftfulla åtgärder för att fler snabbare ska komma i egen försörjning, med bland annat minskat bidragsberoende, stärkt skola och snabbare vägar till kunskaper i svenska språket och samhället.
En förutsättning för att integrationsarbetet ska lyckas är dock att invandringen är stram under lång tid framöver. Till följd av riksdagens beslut i mitten av juni beräknas invandringen – av såväl asylsökande som anhöriga – öka redan nästa år. Det är helt fel väg att gå. Det är som att partierna bakom förslaget redan har glömt hösten 2015, då Sverige tappade kontrollen. Vi moderater har i alla fall lärt oss av historien. Och vi är beredda att ta ansvar.